Spretigt värre

Nu var det ett tag sedan jag kom mig för att skriva senast, så nu blir det troligtvis kortfattat om mycket. Idag, till att börja med, har vi varit på "utflykt" hela familjen. Först bar det av till Lernia för möte med Cs nya jobbcoach. Han verkade väldigt driven och vettig, så fingers crossed! Sedan fortsatte vi till polisen och ansökte om pass till lilleman. Han hade precis somnat när vi kom dit så det var inte det lättaste att knäppa en bild där han inte var varken groggy eller ledsen... Men det gick tillslut och passet är klart för avhämtning om ca fem arbetsdagar.

Vår lille globetrotter kommer att inleda sitt reseliv med en tripp till USA i maj. Sedan blir det ytterligare en sådan i juli, då vi också ska åka på kryssning till Bahamas! Weeeoooo! Svärmor bjuder, och då tackar man knappast nej.

För att fortsätta på resetemat så har jag bokat en annan liten sväng nu också. Det var tänkt att bli utlandet även då, men så ändrades planerna. Det är nämligen så att Sanna och Linnéa var här i helgen och hälsade på, till viss del för att styra upp planeringen av ovan nämnda resa. Vi började i Schweiz och Lichtenstein och rörde oss via Sylt till - trumvirvel - Gotland! Det blir premiär för min del och det ska bli så roligt. Dessutom åker vi precis på rätt datum för att samtidigt kunna passa på att fira att det är tio år sedan vi lärde känna varandra. :)

På tal om något helt annat så har jag varit på vårdcentralen en sväng för att kolla upp min mage som har krånglat ett tag. Det blev en hel massa prover beställda, men läkaren misstänkte (precis som jag) att det är ibs. Än har jag inte fått svar på något, men däremot har jag fått avstå laktos nu i några dagar inför en laktosbelastning jag ska göra imorgon. Jag tror inte alls själv på den teorin, så det har varit ganska tråkigt att behöva skippa mjölkprodukterna. Men imorgon kl 8 ska jag upp och dricka nån häxbrygd och testa blodsockret en gång i kvarten i en och en halv timme, och då får jag förhoppningsvis klartecken att börja om med mjölksockret igen!

Och för att relatera till hälsosnacket... okej, jag ger upp. Det blir ett spretigt inlägg det här. ;) Men det sista jag kan komma på att skriva om är att jag nu har införskaffat det efterlängtade gymkortet. Det blev ett ja från chefen angående friskvårdsbidraget, och då var jag inte sen att sätta sprätt på de pengarna. Jag var dit igår och sprang lite. Det blev fem kilometer i ganska måttligt tempo, men man måste ju börja nånstans! Imorgon blir det skivstångspass och på fredag power hour (medicinboll), båda gångerna med trevligt träningssällskap i form av Fia.

Nu orkar jag inte skriva mer utan de senaste två veckornas bildskörd får duga som avslutning.

Sanna och Linnéa, lille herr Snork och ett hörn av ett av otaliga sällskapsspel som avverkades under helgen. :)

Min egenhändigt ihopknåpade tavla till Eliahs framtida rum.

Uppsnoffsad på alla hjärtans. :D

Camerons heta kärleksförklaring till mig. Fajitas och guacamole.

Min söta ömhetsbetygelse till honom. Paleomorotskaka. Hehe. Mat säger mer än tusen ord(?).

Samsovning

Lättaste sättet att få bebben att somna om när han vaknar på natten är att låta honom äta sig till sömns i vår säng. Nackdelen med den metoden är att då ligger han där han ligger sen, för det går inte att flytta honom utan att han vaknar. Och visst är det ganska mysigt med samsovning! Men det är knappast bra för sömnkvaliteten. Av de 160 cm som finns disponibla skulle jag gissa att C tar upp 65, E 65 och så får jag breda ut mig på resterande 30. Lägg till det att unge herrn är ytterst livlig i sömnen och viftar med både armar och ben, samt att han makar efter under natten för att försäkra sig om att ha huvudet tryggt instoppat i min armhåla... då har ni förklaringen till varför jag är one sleepy mama för det mesta.

Så här kan det se ut:

C är turkos, jag är grön och E är röd.

Natten som var testade vi den här varianten... det funkade inte värst mycket bättre, haha.

Idag ska jag testa cirkelfys/HIT på gymmet. Jag skriver det här nu, så måste jag pallra mig iväg sen. :p Min träningskompis har nämligen gått och dragit på sig en förkylning och vilar bort sitt halsont, och tanken på att gå på pass själv ger mig alltid en släng av social fobi. Men ack så skönt det vore att få svettas lite. Sedan sist har det bara blivit promenader, dels av praktiska skäl, dels för att det har varit så fint och vårigt ute. Men nu borde jag gå dit, för jag behöver även fråga dem i receptionen om det finns någon möjlighet att få öppet köp på kortet, så kan jag vänta och se om chefen godkänner min friskvård innan jag bestämmer mig helt. ;)

Nä, nu ska jag passa på att plugga lite medan barnet sover. Det har gått liiite framåt med uppsatsen, på så vis att jag troligen har valt ut en barnbok som jag ska översätta och ha till grund för min analys. Syftet är fortfarande väldigt luddigt dock, och jag är tveksam till om min utvalda teori egentligen är helt klockren. Tyvärr har jag inte så mycket tid och ork till att läsa in mig på olika alternativ i och med att det samtidigt är så mycket med översättningsvetenskapen. Men det viktigaste är att jag får iväg en grundläggande plan nu till veckan, sedan kan uppsatsarbetet få gå på sparlåga till dess att den andra kursen är slut om cirka en månad. Däremot borde jag verkligen ta itu med att skriva nästa inlämningsuppgift till den... stånk och stön.

Mysmorgon

Vilken ljuvlig söndag! Solen skiner utanför, kaffebryggaren knäpper till ibland för att påminna om påtåren som väntar på mig, och båda mina pojkar sover sött i rummet intill. Eliah har gjort en jättelång natt, självklart med matpauser men han har somnat om igen på en gång. Han somnade redan före mellon igår och sover fortfarande. Själv har jag varit mer eller mindre vaken sedan sex och uppstigen sedan åtta, och under dessa bebisfira timmar har jag hunnit med att göra klart och skicka in både jobb (boken) och skolarbete (uppgift 1). Det känns verkligen underbart att kunna bocka av ett par punkter från min lista! Nu tror jag bestämt att jag ska göra lite efterforskningar inför uppsatsen också, så långt jag hinner.

Annars har det inte varit så mycket out of the norm under veckan. Ett par kompisar från Stockholm är här i helgen och igår åt vi ute med dem och såg sedan melodifestivalen här hemma. Den var väl inte direkt ett under av kvalitet men i alla fall måttligt underhållande. Ungefär som vanligt! Det bästa var väl att det lät som att Erik Saade sjöng en trudelutt om sina äckliga, brännande pruttar ("It's gonna stinK so bad", "this is gonna hurt tomorrow" osv). Hoppas dock att det dyker upp något som jag kan uppskatta på ett mer traditionellt sätt senare i tävlingen. :D

Frisk och svettig

...var jag ett tag, men nu har jag duschat så bara det förstnämnda är fortsatt sant. Idag har jag, som kanske framgick ovan, varit på gymmet för första gången på väldigt, väldigt länge. Jag skaffade ett prova på-kort på Friskis och svettis (de har ett helt nytt och otroligt fräscht gym i Kville) och gick och tränade i sällskap med Fia. Planen är att köpa halvårskort om jag kan hitta motivationen att träna igen - och får friskvårdbidrag från jobbet även under föräldraledigheten. Hittills känns det ganska lovande med den första biten, för det var ruskigt kul idag. Det gick dessutom mycket lättare än jag hade väntat mig, men det kanske var nybörjartur? ;) Visserligen tog jag inte direkt i för kung och fosterland, men det blev iaf 5 km på löpbandet (varav jag sprang 3), 10 min på nån slags cykelhybrid och 5 min rodd. Sen kändes det som att benen skulle ge vika när jag gick ner för trapporna på hemvägen, och magmusklerna är redan ömma som bara den. Om det känns så redan nu är frågan om peppen kommer att hålla i sig när träningsvärken kommer på allvar, hehe... Men än så länge är jag hög på endorfinkicken. Jag mailade även till han som är ekonomiansvarig på jobbet, så jag borde få svar snart om hur det är med bidraget.

Annars har jag mest stressat över hur mycket plugg jag har att göra. I torsdags drog monsterkursen Översättningsvetenskap 15 hp igång, och självklart åkte jag på att vara en av dem som ska hålla i första seminariet på tisdag. Jag skulle aldrig ha gift mig, det var mycket bekvämare med ett efternamn som placerade mig tryggt i mitten av alla klasslistor. ;) Nu är läsningen och frågorna i alla fall klara, så nu fattas bara att träffa min partner in crime (vars efternamn börjar på B) före lektionen på tisdag så att vi kan prata ihop oss lite. Egentligen har vi lektion imorgon också, för att kompensera för en som ställdes in förra veckan. Den tänker jag dock skolka från, eftersom jag har först mammagrupp och sedan tid på BVC med Eliah. Enligt planeringen ska han få en spruta den stackaren, men jag tror att BVC-tanten har tänkt fel för den vaccinationen ska enligt all info jag har sett ske vid fem månaders ålder. E blir ju fyra månader imorgon, den lille gofisen. Oavsett sprutans vara eller icke vara ska det bli mycket spännande att se vad han väger nu, en hel månad sedan sist! Jag tippar på sex kilo.

Förresten vände sig lilla underverket alldeles själv för första gången igår. Han låg på mage och tränade som bäst nacken när han plötsligt kom på att han kunde lägga sig på sidan. Sedan såg jag hur han kämpade och kämpade, och vips så var han runt! Dock har det inte gått att få honom att upprepa sin bragd, för när jag lägger ner honom för att han ska få försöka blir han extremt irriterad när det inte går på en gång. :p

Så här kan man också plugga.

Snårig byråkrati och Bert Karlsson

Man (jag) får en smärre huvudvärk av all byråkrati som finns här i världen. Jag tänker då främst på allt relaterat till att starta eget företag, vilket är något jag allvarligt överväger att göra. Men det är mycket att tänka på. Det vore definitivt en god idé med tanke på att jag då kan göra avdrag vid inköp av en ny, välbehövlig jobbdator. Lite mindre god idé är det med tanke på att jag måste lära mig bokföra. :p Dessutom är det annat som spelar in, som till exempel hur det går ihop med den sjukpenningsgrundande inkomsten och uttag av föräldrapenning. Jag ringde precis försäkringskassans kundtjänst, och om jag förstod dem rätt kan jag om jag vill få min SGI omräknad - fast jag i praktiken har samma inkomst som bara faktureras på ett annat sätt - enligt ett schablonbelopp så länge mitt företag anses vara i uppstartsfasen. Jag ska bespara er detaljerna, men i stora drag skulle det innebära en omräkning enligt vad en genomsnittlig översättare tjänar. Vilket verkar vara ganska mycket, om man får tro SCB. Det jobbigaste är att ännu en omräkning innebär ännu mer fördröjning innan jag får ut pengar. Suck.

En annan jobbig byråkratisk process är det här med att fixa dubbelt medborgarskap till Eliah. Vill vi att han ska bli amerikan måste vi dels avlägga personligt besök vid ambassaden i Stockholm, dels punga ut med en rätt saftig avgift för att rapportera hans födsel, ansöka om pass och ansöka om social security number. Urg. Vi har planer på att åka till USA i maj, och jag vet att OM han har ett amerikanskt pass så måste han visa det vid inresan. Vad jag däremot inte vet är vad som händer om han INTE har det. Det borde väl inte vara några problem att åka dit som en vanlig hederlig svensk bebis? Amerikanskt medborgarskap kan han ju få senare, för än är det knappast aktuellt att vara borta mer än 90 dagar ändå. Tyvärr vet jag inte vem jag ska vända mig till för att kolla så att mina antaganden är riktiga. Jag vill helst slippa få höra att så inte är fallet av en surmulen tulltjänsteman i immigrationsbåset på Newark.

Över till något helt annat och betydligt mer trivialt, som dock var mycket omvälvande för undertecknad! I hela mitt liv har jag levt under villfarelsen att vaggvisan "Oppa Olle" var ett mästerverk egenhändigt komponerat av min far. Han sjöng den för mig om och om igen under otaliga sömnlösa nätter, och vi sjunger den nu för Eliah. Döm om min förvåning när min ömma moder härom kvällen lät undslippa att "Oppa Olle" inte alls är An Anders Original, utan en gammal svensktoppsdänga signerad Bert Karlsson. Jag kunde knappt tro det först, men youtube bekräftade historien och levererade samtidigt nästa chock - texten är inte alls "Oppa Olle" utan "Hoppa Hulle". Be that as it may, i det här hushållet kommer vi att fortsätta sjunga "Oppa Olle(OlleOlle)". Och oavsett om Anders eller Bert står som upphovsman så är det något magiskt i det monotona, för den vaggvisan har kraften att lugna och söva bebisar nästan oavsett utgångstillståndet. Tummen upp för det!

På tal om det så ska jag gå och lägga mig nu. Ifall det blir morgon redan klockan fem eller så...

4 x kärlek i en (trasig) säng.

Sova, sova, sova, säng, säng, säng

Vår säng har krackelerat. :/ Stommen sprack på ena sidan redan när flyttlasset gick till Göteborg, men bortsett från att den sedan dess har knakat alldeles förfärligt har det inte varit så farligt. Tills igår, då Cameron tydligen låg fel på något vis och den gav upp helt och hållet. Vår tillfälliga lösning blev att ta ut ribborna så att bäddmadrassen nu ligger direkt på golvet. Tanken är att försöka leva med det så länge vi bor kvar här nere och köpa ny, större säng när vi flyttar norrut. Så slipper vi ta med nästa säng i nästa flyttlass - och riskera att spräcka även den.

Jag sov i alla fall hur gott som helst på bara madrassen. Tio hela timmar blev det, tack vare att Cameron tog det mesta av nattjobbet med lillfisen. Så skönt, efter två jobbiga nätter med sex respektive fyra uppackade sömntimmar! Man blir verkligen en helt annan människa när man får sova ut ordentligt.

I övrigt kan jag rapportera att det är snö och is här just nu, att jag har börjat om skolan (bara introduktion än så länge),  att mammagruppen har kört igång och verkar vara helt ok och att vi har haft en trevligt helg med spel både fredag och lördag i olika sällskap. Det känns jätteskönt att ha lite rutiner igen och än så länge är det inte stressigt. Jag är till och med försiktigt peppad på att komma igång med uppsatsen nu, men vis av erfarenhet vet jag att det kommer att vara lite upp och ner med den känslan. Oftast direkt relaterat till hur bra jag ligger till i förhållande till deadline. :D På torsdag ska vi träffa handledarna för första gången, så då får jag förhoppningsvis lite klarhet i om mitt tänkta ämne kan funka. Och just ja, en sak till! Jag har bokat den traditionella Malå-resan nu till påsk. Vi åker hem alla tre i en dryg vecka. :) Dessutom har jag ett flertal trevliga besök att se fram emot här i Götet, och troligen en resa till USA i maj, så det artar sig till en riktigt bra vår!

Urk i burk

I mitt huvud författade jag igår ett inlägg om hur jag inte hade så mycket att skriva om eftersom livet som föräldraledig mest handlar om samma rutiner dag ut och dag in. Men be careful what you wish for! Vår fredagkväll, som började mysigt framför Big Hero 6, avslutades med ett frenetiskt skrubbande av skafferiets alla vinklar och vrår. Vi hade fått MJÖLBAGGAR!

Efter att ha kastat bort allt som inte med hundra procent säkerhet var tätt förslutet, städat ur hela skåpet med mindre miljövänliga medel och diskat alla burkar etc. så har vi förhoppningsvis "tagit hand" om de små liven på tillfredsställande sätt. Men jag kan inte låta bli att rysa vid tanken på att vi möjligen har hunnit sätta i oss några av rackarna innan vi upptäckte deras intrång. Jag får försöka trösta mig med att 1) de är inte precis osynliga så vi borde ha sett dem under matlagning och 2) insekter är ju en bra källa till protein... som knappast kan frodas i magsyra... eller..? Huvvaligen.

Men om jag då ska försöka släppa tankarna på uschlen en stund och återgå till det ursprungligen tänkta ämnet så ser dagarna numera allt som oftast ut så att Cameron stannar uppe sent för att jag ska få sova ostört ett tag, vilket då innebär att jag och Eliah är på tu man hand på morgonkvisten. Han är inte riktigt stabil i sitt sovmönster - har jag tur sover han mycket och jag hinner jobba en stund (Harlequin, baby!)  och har jag ännu mer tur är han vaken och stålande glad och överöser mig med kramar och leenden. :D Oftast blir det något mellanting, och lille herrn sover såklart allra helst på mig så att jag inte kan göra så mycket vettigt alls. On a related note så är detta en mobilbloggning. ;) Lite senare vaknar fadern i huset, jag tar en promenad och så äter vi ett antal gånger under dagen, tills det är dags för sömn igen. Och så går det runt, runt. Men till veckan börjar terminen, då blir det iaf skola, med tillhörande social stimulans två gånger i veckan för min del. Tyvärr ingår också den obligatoriska stressen över D-uppsatsen som ska skrivas...

Läget just nu... 

Örebro

Efter mitt första besök någonsin i Örebro kan jag konstatera att det kanske inte är någon metropol... men dock en ganska mysig stad. Helgen bjöd tyvärr på först blötsnö och slask och sedan ishalka dagen därpå, men vår- och sommartid kan jag tänka mig att det är riktigt fint i centrum. Vi var nu som tur var inte i stan främst för att turista, utan mer för att umgås och återuppleva gamla Balkan-minnen. På lördagen gick vi ut och åt på en grekisk restaurang och drog oss sedan tillbaka till vårt rum på Hotell Hjalmar (gammaldags charm men lyhört och dragigt) för att vår vana trogen spela Uno tills ögonen stod i kors. Morgonen därpå inleddes med hotellfrukost, följt av en promenad genom Örebro City (hehe) och lunch på det innan vi alla vände hemåt igen. Trevligt var det!

Fast det var riktigt skönt att komma hem också. Saknade minsann mina pojkar en hel del. :)

Örebro by night.

Kyckling- och nötspett med grekisk sallad.

Eve och Marlene myser på Hotell Hjalmar.

En av många Uno-omgångar. Det är på blodigt allvar!

Hotellfrukost. Inte den bästa men helt ok.

Örebro slott.

Marlene kramas med Fredrik. Oklart riktigt vem Fredrik är.

Lunch innan hemresan: Emelie, moi och Eve.

Hemma igen hos gofisen.

Babysittern uppskattas mer och mer.

Detsamma gäller inte pappas skäggiga kramar. :D

Surprise

Lusten att skriva kom plötsligt över mig, hör och häpna. Vi får se om det blir något återkommande inslag i vardagen. ;) Att det har varit dött här så länge beror förstås till stor del på att en viss liten bebis bestämde sig för att titta ut onödigt tidigt. Men med tanke på mina få läsare (om några tappra ens fortfarande finns kvar efter den långa tystnaden?) så tror jag att de flesta som är in här redan vet detaljerna från annat håll. Med andra ord hoppar vi framåt i handlingen till nutid. :)

Igår var vi iväg till Östra sjukhuset och fick klartecken från läkaren att ta av frejkakudden. Så skönt! Vilken skillnad att byta blöjor med och utan frejka. Och vilken skillnad på Eliahs humör. ;) Han passade förresten på att kissa lite på farbror doktor som tack för ok-stämpeln. Han har en viss talang för det, min käre son. Visst att han har kissat på mig också ett par gånger, men just läkare verkar vara extra roliga att sikta in sig på. :D

Det här får bli lite kortfattat, för nu ska jag fixa frunch och sedan väcka maken (som tog nattmatningen, den fine karln). Sedan bär det av med tåget mot Örebro för tjejweekend och återträff med Balkan-gänget. Vi som reste till Balkan tillsammans alltså, inte ett gäng med serbiskor. ;) Det blir första natten borta från lilla pyret, men det ska nog gå bra. Pappa hans är ju en kompetent barnvakt (observera sarkasmen i ordvalet).

Lilla snarkfarbrorn sover som bäst när han får ligga och sparka på sin mamma.

Detsamma kan tyvärr inte sägas för mamman. ;)

Slottskogen

Jag och Marlene åkte till Slottsskogen tidigare idag och kombinerade vår söndagspromenad med ett besök på djurparken som finns där. Det är inte jättestort, men det finns ändå en hel del djur och det är dessutom alldeles gratis. Och så är det ju trevligt att få gå i skogsmiljö som lite omväxling från asfalt och byggnader! Vi strosade runt i en dryg timme och avslutade sedan med lunch på Villa Belparc. Mysigt!

Sälarna var inga linslusar direkt.

Älgar. Eller... vänta nu?!

Pingvinerna verkade vara i nån form av dvala, för de stod som förstenade och stirrade.

Det här är väl en gås då?

Höna-Pöna och Tuppeli-Buppeli.

Marlene och dreglig men fin pållehäst.

Stora bocken Bruse med familj.

Hängbukssvin. :D

Bambi.

Väldigt dyr men också väldigt god cesarsallad. 

Cowboy Boots

Enligt önskemål från mor (your wish is my command):

Eliahs framtida party-pjucks. ;)

Min vecka har bestått av ett par besök på universitetet och en riktig pluggardag även idag (dock på hemmaplan). Har översatt en STÖRT svår spanskatext om radikala motståndsrörelser i Katalonien och ordbajsat ihop en jämförelse av två olika modeller för textanalys. Så kul kan man ha det. ;) Nu tänker jag dock ta lite ledigt ett tag. Marlene är på intåg från Stockholm och blir här över helgen. Hon ska dock iväg på bokmässan imorgon, vilket jag inte vågar mig på eftersom jag tyckte det var trångt och jobbigt att gå runt en hel dag redan förra året... utan stor-magen. Jag och C är istället bjudna till Fia och Marcus på spel och dylikt imorgon kväll, så det blir nog en trevligt även för oss. :)

Birfday osv

Så var man ännu ett år äldre. Utan att det märks nån större skillnad. Födelsedagen var bra, även om det mesta firandet skedde dagen efter. Men en sak i taget. Det började med ett besök hos barnmorskan där alla prover och allt var i sin ordning. SF-måttet hade sjunkit lite och låg nu på normalkurvan, vilket hon tyckte kändes mer vettigt än den tidigare toppnoteringen. Efter det kom Eve förbi och jag, hon och Cameron åkte in till stan för en födelsedagsmiddag på Jensens. Där är det nämligen så finurligt att man får gratis glass när man fyller år. :D Efter det var jag och C kvar på stan ett tag och strosade runt och shoppade lite.

På lördagen var det dags för kalas, vilket skedde i form av drop in för alla vänner som kunde och ville. Bortsett från en timmes middagsuppehåll hade vi folk här oavbrutet från kl 13 till strax efter 22, och det var på det hela taget en väldigt trevlig dag med fint sällskap och fina presenter. Och fika som underligt nog smakade riktigt bra trots att det, för att passa alla gästerna, var mjölk-, gluten- och sockerfritt. ;)

Senaste dagarna har jag undertextat och pluggat, så det har inte hänt nåt överdrivet spännande. Annat nämntvärt sen sist är väl framför allt Camerons hemkomst i torsdags kväll. Han åkte från Sverige med en väska och ett handbagage, och kom tillbaka med dubbla uppsättningar av båda. Den ena resväskan innehöll bara bebissaker, så nu har vi både kläder och prylar i parti och minut. ;) (Bland annat ett par cowboy-stövlar i bebisstorlek... det ni!) Jag hade tänkt tvätta en snabb tvätt på fredagsförmiddagen, men den mängden ökade rätt dramatiskt med alla nytillskott. Och dagen till ära var den ena av de två tvättmaskinerna såklart ur funktion. Nåja, det är ingen direkt brådska med vissa av grejerna...

Den färdiga pippi-tröjan.

C och all hans packning.

På födelsedagsmiddagen får man såklart också en flott svensk flagga för att fira.

I Think I Should Have Loved You Presently

I veckan var det dags för de första riktiga universitetsdagarna, och jag måste säga att det har varit riktigt roligt att få komma igång igen! Den här terminen har vi fått välja inriktning för kursen i engelska. Valet stod mellan fack- och skönlitteratur, och jag klämde självklart till med det senare. Och vilket bra val det visade sig vara! Dels är läraren väldigt inspirerande och faktiskt rolig, och dels är uppgifterna så mycket trevligare än tidigare. Förra terminens lagtexter i all ära, men nu har vi istället fått i uppgift att översätta en sonett. Vi väljer själva hur vi vill prioritera mellan att bevara rytm, rim och andra stilfigurer eller att istället lägga fokus på att bevara innehållet så gott som möjligt. Jag går igång på utmaningen och försöker bevara precis allt. :p Det viktigaste är dock tydligen inte att vi faktiskt lyckas med en bra översättning, utan rätt och slätt att vi kan försvara våra val.

På jobbfronten (undertextningen såklart, är ju sjukskriven från lärarjobbet än) har det varit lite mindre finkultur. Jag gjorde precis klart ett avsnitt av Star Trek, och vad sägs tex om mitt egenhändigt komponerade uttryck "det gravimetriska fältersättningsförgreningsröret"? ;) Jag får väl ursäkta mig med att just rymdskeppsmekanik inte är ett av mina expertområden.

Eftersom jag har varit så duktig med både jobb och plugg idag ska jag nu unna mig att sjunka ner i soffan framför en film. Sista ärmen på Eliahs pippitröja kallar på mig. ;) Det vore ju trevligt att få den klar (bild utlovas framöver) innan imorgon, FÖR DÅ KOMMER CAMERON HEM! Då står kramkalas på schemat, och det blir alltså ingen tid över för stickning. Och i övermorgon fyller jag visst år och befäster därmed min status som tant ännu mer. Fast på lördag ska jag ha kalas, och det tar ju udden av det hela. ;)

Valvaka

Min söndagkväll tillbringas med tröjstickning och valvaka. Vilka vuxenpoäng som trillar in, alltså. ;) Jag tror aldrig att jag har varit så engagerad i valet som i år. Det känns väldigt spännande och väldigt viktigt! Tänk om alla var lika kloka som jag i sitt röstande... höhö.

EU-prov och läkarkontakter

Jag har varit iväg en snabb sväng till Stockholm. Det huvudsakliga syftet med resan var att göra antagningsprovet till EUs översättarjobb, men jag hann även träffa en del kompisar och fika/äta middag/båda delarna tillsammans med dem. Med andra ord var det ett trevligt dygn i hufvudstaden. ;) Provet kändes gå ganska bra, men man fick inte veta resultatet på en gång utan det kommer via internet... tja, när vet jag inte riktigt. I alla fall så gjorde jag det med inställningen "det får gå som det går (och det går knappast bra)". Men sen när det väl var avklarat så kändes det ganska hoppfullt. Jag var mest orolig över matten innan, men den var inte alls så komplicerad som jag hade fruktat. Däremot var läsförståelsen på spanska ganska klurig! Men, som sagt, jag får vänta ett tag på resultatet. Oavsett vilket så är jag glad att jag fick ändan ur och i alla fall testade. Sen var det kanske lite våghalsigt att åka iväg till Stockholm med tanke på bebissituationen just nu, men det gick ju vägen som tur var. :p

Nu sen jag kom tillbaka till Götet har livet mer eller mindre präglats av kontakter med sjukvården. Först och främst så ringde Camerons doktor (eller rättare sagt en sköterska) upp mig i morse. Hon hade försökt ringa honom, men han sov ju förstås (kl. 01.00 i MS) och var tämligen okontaktbar. Tydligen hade han fått tid på tisdag nästa vecka för återbesök och förmodligen planering av framtida åtgärder för foten, men eftersom han inte kommer tillbaka till Sverige förrän på torsdag funkade det ju inte så bra. Nu skulle han bli kallad på ny tid istället, troligen i oktober.

För egen del har jag pratat med läkare igen om min sjukskrivning, och eftersom jag fortsatt har samma problem blev den förlängd månaden ut. Utöver det hade jag dessutom inbokat ett möte på Aurora. Barnmorskan där var via min journal uppdaterad om vad som hänt senaste tiden, och föreslog med anledning av det att vi skulle skynda på processen med beslut om kejsarsnitt. Hon bokade av vårt fjärde möte, som egentligen skulle ha varit nästa vecka, och bokade istället in en tid med läkaren som faktiskt ska ta beslutet. Och så sa hon åt mig att se till att hålla bebisen inne ett tag till, gärna till minst v 34 (så lungorna hinner bli färdiga) men i första hand i alla fall till efter torsdag så att Cameron åtminstone hinner hem. :p Jag har absolut inga planer på att ploppa ut nån bebis innan dess heller, så jag tar det allmänt lugnt och hoppas på att pajken gör detsamma!

Mest på hemmaplan

Jag var upp till läkaren en sväng i torsdags och blev då sjukskriven ännu en vecka framöver. I första hand, sen får vi se. Förhållningsorderna är att ta det lite lugnt, men inte så mycket mer än så. Det har jag gjort också. Det har blivit undertextning, lite skoluppgifter och en hel del virkning här hemma. Förkylningen som har bosatt sig i min näsa verkar inte heller riktigt vilja ge med sig, men jag har ändå försökt vara ute ett tag varje dag i det fina vädret och har sett till att få lite motion också genom dagliga promenader. Jag går inte fort, men går gör jag! Och det tänker jag fortsätta med så länge jag kan, annars förlorar jag snabbt förståndet tror jag.

Nu i helgen har det dessutom blivit en del sociala tillställningar, både i stan och hemma. Fredagen bjöd på middag och fika med Julia i Linné, lördagen på middag och spel hemma hos mig med Julia igen samt med grannarna, och idag har jag shoppat och ätit ute med grannarna och gått en prommis med Vanessa. Veckans goda gärning genomfördes också denna söndag, då vi under promenaden fick syn på en duva som satt onaturligt stilla mitt i gångtrafiken. Det visade sig att den hade lyckats trampa i tuggummi med båda fossingarna och därför inte kunde röra sig. Efter att ha dividerat en stund om hur vi bäst skulle gå till väga (utan att bli bitna) löste vi det genom att Vanessa höll fast duvan medan jag utförde operation tuggummiborttagning. Och se där, när vi satte ner den igen struttade den genast iväg och såg mycket gladare ut! Sen verkade den ändå vara lite för tam för sitt eget bästa, men nu fick den en chans att överleva i alla fall... Och vi fick känna oss som goda människor, med väldiga fobier för våra egna händer (i väntan på ett ställe att tvätta oss).

Nä, nu ska jag skype:a med Kamerun och sen krypa i säng. Det behövs en tidig kväll nu, för av nån anledning har min hjärna på sistone ställt in sig på att det är lite lagom sådär att vakna kring 6 varje morgon... Då är det stört omöjligt att somna om, hur jag än försöker. Och det är absolut inte för att jag är utvilad vid den tiden, för sen går jag runt och gäspar hela dagarna. Jag känner ju bara hur vuxenpoängen (eller tantpoängen?) trillar in när jag sätter mig 06.15 med min frukosttallrik och tittar på politiska utfrågningar. Hehe. Eller ställer mig och diskar, som i morse. Men det är väl lika bra att börja vänja sig vid konstiga sovvanor, för att döma av sparkfrekvensen har lille herr Derrick i magen en allt annat än "normal" dygnsrytm även han, den lille rackaren.

All is well that ends well

Joho, då hade man hunnit med en sväng som inlagd på sjukhus också. Åkte in i måndags morse och tänkte mest själv att det var för säkerhets skull... men när jag väl var där tyckte de att jag skulle stanna ett tag. Några timmar, tänkte jag. Några dagar, tänkte barnmorskan. Jag fick i alla fall ett rum och genomgick diverse tester i form av bland annat ultraljud och ctg. Farhågan var att en liten bebis kanske hade tänkt sig att komma ut väl tidigt... men det visade sig inte vara någon fara utan allt såg bra ut. Sköterskorna kommenterade till och med på att det verkade vara en riktig vildbasare till bebis. ;)

När det väl var konstaterat att allt var lugnt och jag fick tillåtelse att äta igen (fick ingenting mellan frukosten kl 7 och middagen kl 17... inte ens vatten!) så var det värsta med sjukhusvistelsen att jag hade väldigt, väldigt tråkigt. Med C i USA hade jag ingen självklar kandidat att hämta grejer åt mig, och eftersom jag knappast hade väntat mig att bli inlagd hade jag inget med mig. Som tur var kom min snälla granne förbi på kvällen för att hämta nyckeln så han kunde mata katterna. Då hade han också med sig en mobilladdare, vilket underlättade mitt liv betydligt.

Efter en natt på specialförlossningen fick jag veta att de ville att jag skulle röra lite mer på mig, och om allt såg fortsatt bra ut då kunde jag få åka hem mot eftermiddagen. Dag två var alltså lite mer uthärdlig, då jag åtminstone kunde vara ute i solen en stund. Så efter lunch kom läkarna förbi och skrev ut mig, och sa att jag kunde sjukskriva mig själv veckan ut och ta den tiden till att känna efter lite. De berättade också att om man blir inlagd en tredje gång så släpper de aldrig hem en igen... huga! Men jag hade inte ens tänkt hamna där en andra gång, så det ska vi väl inte behöva oroa oss för.

Ärligt talat känner jag mig inte i toppform just nu, men det är inte nödvändigtvis nåt som ska skyllas på lilla bebben. Snarare har det med min monsterförkylning att göra, och den kommer nog från jobbet. Jag har i alla fall tagit det mestadels lugnt sen jag kom hem, bortsett från en fikatillställning med klasskompisarna igår och introduktion på masteråret idag. Det var lite överväldigande att se all litteratur och alla uppgifter framför sig på en gång... men det brukar bli mer överkomligt om man tar saker som de kommer och inte blickar framåt allt för mycket. Imorgon är det ytterligare en kort introduktion för en delkurs som står på mitt dagsschema. Om jag inte har feber, dvs, för då tror jag att jag håller mig på hemmaplan. Snörvel. Tyvärr ligger jag lite efter med mitt undertextningsarbete också, eftersom jag trots all min dötid på sjukhuset inte kunde jobba alls i brist på dator...

"Du kanske måste få dropp om du inte får äta på ett tag" är inte det trevligaste man kan få höra när man precis börjat känna suget efter lite lunch.

Ett av många CTG:n.

Till och med sjukhusmat är en enastående kulinarisk upplevelse när man inte har ätit på tio timmar.

Söndag

Jobbet rullar på och det har faktiskt funkat över förväntan. Då menar jag den fysiska aspekten, alltså. De tillfälliga klassrummen blev äntligen klara i fredags. Det positiva med det är att det blir mer struktur i tillvaron, men det negativa är att det blir mer spring i trappor mellan lektionerna. Men än så länge har det som sagt funkat bra. Däremot dammsög jag när jag kom hem... och det var en dålig idé. Men what do? C åkte till USA i torsdags morse, och jag kan inte precis strunta i att städa de drygt tre veckor han är borta. :p

Att vara gräsänka har hittills inte varit speciellt jobbigt, eftersom jag har varit duktig på att ragga dater till helgkvällarna. I fredags var Fia här och hängde och pratade, igår kom arbetskompisen Julia på middag och film och ikväll kommer Vanessa hit för samma upplägg. Därav behovet att dammsuga i fredags... lite ögontjänare är man ju allt. ;)

Dagen innan C åkte var jag ledig från jobbet, så vi passade på att ha lite mysdag med bio och utelunch. Vi såg Guardians of the Galaxy vilket var ofantligt trevligt. Inte så mycket på grund av filmen (även om den var helt ok), utan mest för att salongen var i det närmaste tom. Mitt på dagen mitt i veckan är helt klart rätt tid för biobesök! I alla fall om man är folkskygg och asocial, haha.

Innan lunchen inledde vi förresten vår date-dag med varsitt sjukhusbesök. För min del handlade det bara om ett rutinblodprov för att kolla ämnesomsättningen (det såg bra ut), och för C var det dags för ultraljud av foten. Det visade sig att det inte är så konstigt att han har fortsatt ont trots operation, eftersom det inte bara var en benbit som spökade utan han har även en ledbandsskada. Han pratade bara med personen som utförde undersökningen, och denne skulle sedan prata ihop sig med ortopeden och återkomma via telefon. Fortsättning följer på den historien, med andra ord. Jag har knappt pratat med Cameron sen han åkte, eftersom han har varit på sin gammelmormors hundraårskalas i Arkansas där det inte finns mycket till mottagning på internetfronten.

Det var en liten rapport från den senaste veckan i alla fall. Nu ska jag springa ner och ta hand om tvätten och höra med VP närvarhur vi ska ses.

Ode till nybörjare

Det finns ingen trevligare språkgrupp att undervisa än den som precis har börjat. Första veckorna på terminen är sjätteklassarna alltid små guldklimpar. De tycker att precis allt de får lära sig är jättekul och spännande, och lyssnar med andakt på allt läraren (aka jag) säger! Efter några veckor (eller, om man har tur, några månader,) brukar den första entusiasmen släppa. Det är först då man kan avgöra om det är en bra grupp på riktigt eller om allt bara var en bieffekt av nyhetens behag. ;) I år borde jag dock ha smekmånad hela tiden jag jobbar, eftersom jag inte planerar att göra det sådär fruktansvärt lång tid till.

Förutom att sexorna var trevliga idag så var även sjuorna och åttorna helt drägliga, haha. Däremot var det lite kaos med organisationen på skolan, eftersom de tillfälliga klassrummen som ska användas till ombyggnationen är klar inte var färdiga än. Därför blev det lite spontana beslut angående var lektionerna skulle hållas. Det var lite stressigt, men på ett sätt var det ändå bättre än om klassrummen hade varit klara eftersom det blev mindre spring upp och ner för trapporna och in och ut mellan skolan och barackerna. Vi får se hur det blir imorgon... Och just ja, lite kommentarer på magen fick jag också. Fast de var betydligt färre än jag hade väntat mig. Åttorna sa dock att de hade spekulerat redan i våras, men inte vågat fråga av rädsla för att förolämpa mig om de hade misstagit sig. :p

Åskan jag nämnde igår höll förresten på hela natten. Den väckte mig flera gånger, trots att jag hade öronpropparna väl intryckta i skallen. :p När jag steg upp 06.45 mullrade det fortfarande på riktigt bra, men sen avtog det ganska snabbt ändå.

Kort och gott

Imorgon börjar allvaret på allvar, så att säga. Det är nämligen första dagen med vanliga lektioner. Och även första gången jag träffar eleverna sen innan sommaren. Antar att de kommer att lägga mer märke till magen nu... ;) Därför ska jag alldeles strax gå och lägga mig, och hoppas att åskan som mullrar vaggar mig till sömns ganska fort.

För att undvika ett återfall av bloggtorka tänkte jag först bara skriva ett par rader om helgen. Igår hann jag nämligen både vara iväg på Ikea en sväng med en jobbarkompis (köpte bara småsaker och var mest sällskap) och träffa Vanessa för en kvällspromenad och lite film. Vi såg Maleficent, och jag tyckte faktiskt den var riktigt bra. Historien var definitivt intressantare än den traditionella. Helt klart sevärd, i alla fall.

Bilder och sånt

Göteborg har ett, i mitt tycke, ganska oförtjänt rykte om sig att vara en osedvanligt regnig stad. Och en blåsig sådan, dessutom. Under de drygt två år jag har bott här tycker jag faktiskt att Bästkusten har bjudit på övervägande fint väder, och ofta dessutom trots rapporter om regn och rusk i övriga Sverige. MEN - för det finns ett men - det jobbiga är att när det ändå regnar här verkar blåsten alltid komma den med. Och då menar jag riktiga orkanvindar! Paraplyer är helt bortkastade i Götet, för det är snarare regel än undantag att de är vända ut och in och därmed helt verkningslösa. Vi hade en sån riktig stormdag här igår, och eftersom jag skulle till jobbet på eftermiddagen var jag så illa tvungen att ge mig ut i rusket. Eftersom vi dessutom skulle ta personalfoto fick jag mig en riktig utmaning med att skydda frillan och sminket så gott jag kunde. :p

Förutom jobb igår var vi även hos barnmorskan.Vi fick höra hjärtljuden, mäta magen och ta lite prover. Allt såg bara fint ut, utom att jag tydligen har lite lågt blodvärde. Men det var inte katastrofalt. Magmåttet var inom normalspannet men alldeles i övre kanten, så vi får se hur det fortsätter sen och om det blir en monsterbebis. :)

Idag har jag varit ledig från jobbet så jag mötte upp grannen Emma imorse och begav mig till gymmet för första gången på en sisådär 6 månader. Vi körde ett pass body balance. Det gick väl sådär, för det var många övningar som inte funkade dels pga att magen kom ivägen och dels för att mina höfter är sämre än nånsin (och då var de av Agda 86-kvalitet redan innan). Har känningar i ryggen ikväll tyvärr, så det blir nog promenader i fortsättningen.

Nu ska jag sluta babbla och istället ladda upp de utlovade bilderna. Har nu, med Camerons eminenta assistans, kommit på hur man fixar det enkelt och utan svordomar. ;)

Besök på Pride. Såg som synes inte så mycket pga kronisk korthet. Jag och Eve gav upp ganska fort och satte oss på en bänk i skuggan bland (de övriga) pensionärerna. :)

Grillmästaren Marlene.

Polina, Sara och Marlene.

Jag, Eve och Masha.

Majsfält intill vårt hotell i Brygge.

Kossamuerna som var våra grannar.

Belfry-tornet. Mer om det senare.

Besök på chokladmuséet Choco-Story.

Demonstration av hur chokladpraliner blir till. Provsmaka fick vi också. :)

Ett stycke belgisk våffla.

Innan man går upp i Belfry-tornet varnar de för att det innebär en stor fysisk ansträngning (yous a bunch of fucking elephants, sa Colin Farrell till de feta amerikanerna). Men C skulle prompt upp.

Utsikten från toppen. 366 trappsteg och mååånga pauser senare.

Cameron blickar ut över kanalen.

Coolaste vovven chillade i fönstret och såg rätt obekymrad ut över alla förbipasserande turister som stannade och fotade.

Cameron sällade sig till fotografskaran.

Lekpark i Brygge.

Stranddag! Utflykt till Breskens i Holland.

Tydligen prickade vi in en lokal festival och stor loppmarknad. Trevligt!

Fet typ chillar på stranden.

C provade en massa lokal öl.

Jag provsmakade fantastisk mörkchokladmousse.

Det var inte svårt att hitta in till stan från vårt, något avsides, hotell. Bara att gå mot tornen! ;)

På väg hem. Miljövänlig, cykeldriven mobilladdning på flygplatsen i Bryssel.

Senaste magbilden, knäppt i söndags. 25+6. Det tar sig!

Började virka amigurumi hos Linnéa i Stockholm, och det visade sig vara hur kul som helst! Tanken är att detta ska bli en mobil till barnvagnen.