Hormoner och feromoner

Besöket hos sjukgymnasten ledde till den inte helt oväntade domen tidig foglossning. Solklara symptom, tydligen. Så jag fick med mig lite övningar att göra varje dag för att stabilisera bäckenet och ett vackert bälte jag ska ha när jag är ute och promenerar för att trycka ihop fogarna så gott det går. Dessutom fick jag de tröstande orden att bara för att det börjar tidigt behöver det inte betyda att det kommer att fortsätta bli värre och värre och sluta med hemska problem. Alltid nåt! Idag har jag i alla fall invigit bältet, och det kändes helt ok. Fast det har faktiskt varit ganska bra dagar nu ända sedan början av helgen, så hur mycket av dagens framgångar som kan tillskrivas bältet är ännu oklart. Sexigt är det i alla fall!

Sexy and I know it... fast ursäkta tungan, alltså. Haha. Jag höll nog på att säga nåt (högst oskyldigt) till fotografen.

Annars så har jag hunnit jobba bort veckans två arbetsdagar. Vid lunchtid idag blev det helg, tack vare Kristus och hans himmelsfärd. Bra där! Jag firade med att luncha med Emma, Fia och Lotta. Och så gick jag på Apoteket och köpte en svindyr liten manick vid namn Feliway. Det är en mojäng som man sätter i eluttaget som utsöndrar feromoner. Tydligen ska den få katter att bli glada och harmoniska, och förhoppningsvis kan den också hjälpa Kira att inse att hon borde kissa på lådan och ingen annanstans. Säga vad man vill om kattskruttens toalettvanor, men oftast är hon ganska mysig!

Kirimirimjau håller en beskyddande tass på magen,

Kiss(e)katt

I helgen har Marlene varit här på besök. Och bland annat var vi igår uppe i parken med ett par av mina klasskompisar mfl och grillade. Mys. :) Det har vartit fortsatt högsommarvärme, både ute och tyvärr även inne i vårt sovrum. Hrgh. Nu har vi i alla fall inhandlat en ny fläkt, som gör det hela lite uthärdligare.

Kira har fått nån form av fnatt nu på senaste tiden och har pinkat på mindre lyckade ställen fyra dagar i rad. Först var det på Cs shorts inne i hans garderob, sedan på våra lakan, sedan på Marlenes lakan och slutligen imorse i Marlenes ryggsäck. Gullig avskedspresent... verkligen högst uppskattad. Jag vet inte vad det har tagit åt henne, för det har inte direkt skett några stora förändringar i hennes liv som kan förklara detta nya och ack så otrevliga beteende. Det enda vi kan komma på är att hon har fått börja vara ute mer där hon känner lukten av andra katter, eller alternativt att hon kanske känner av graviditetshormoner..?! Det är inte lätt att veta. Vi testar i alla fall med att vara extra kärleksfulla och uppmärksamma mot henne och belöna henne när hon faktiskt kissar på rätt ställe. Ja, och så gömmer vi alla tyger och håller dörren till sovrummet stängd. ;) Funkar inte det får vi kolla med veterinären om hon har några bra tips.

På tal om veterinären så ska jag uppsöka den människoanpassade varianten av sjukvården imorgon förmiddag. Jag har nämligen bokat en tid hos en sjukgymnast. Förhoppningsvis kan hon ge svar om vad sjutton det är för fel med min ländrygg/skinka som gör att jag inte kan gå vissa dagar. Min gissning är onödigt tidig foglossning, alternativt falsk ischias. Oavsett vilket vill jag veta vad det är, eftersom behandlingen för den ena åkomman direkt förvärrar den andra, och vice versa. Jag hoppas i alla fall på att det finns någon form av lindring, för att tvingas sluta promenera redan nu (med sex månader kvar!) känns inte jättekul.

Baby on Board

Nuuuu ska jag skriva ett gladare inlägg. För nu har frustrationen lagt sig... lite. ;)

Eftersom vi numera är "ute ur garderoben" på Facebook och, tja, i allmänhet, så är det väl ingen idé att hålla bebisnyheter borta från bloggen heller. Det är ju faktiskt något som tar upp en stor del av mina tankar just nu. ;) I torsdags, dagen då vi "kom ut", var jag och C iväg på ultraljud. Vad vi fick se var en liten Peanut som inte alls var speciellt lik en jordnöt längre (sist vi såg hen var i v 7), och som dagen till ära uppförde sig strålande. Vi fick genast en bra bild till själva testet, och sen fick vi se vinkningar, akrobatik och lite sugande på tummen. :) Barnmorskan sa att allt såg jättebra ut och att bebisen var stor för sin ålder.När vi hade tittat en bra stund och fått 6 st bilder utskrivna kalkylerade hon risken för kromosomavvikelser med hjälp av nackuppklarningen kombinerat med blodprov och ålder osv. Vi fick lägsta möjliga risk! Det firade vi med en heldag på stan med Starbucks i solen, inköp av en första liten outfit och sedan matning av änderna hemma i Kville. När vi väl kom tillbaka till lägenheten började vi berätta för folk, via sms, skype och slutligen Facebook. Nu vet väldigt många alltså, och det känns skönt! Återstår bara att se när mina elever börjar fatta varför jag blivit lite lönnfet helt plötsligt. ;)

Helgen har för övrigt varit väldigt fin. Solen har stekt och det har varit riktigt härligt sommarväder. Idag hann jag inviga bikinin innan det tyvärr mulnade igen på eftermiddagen, och igår åt jag och C säsongens första picknickmiddag i parken. Myspys! Idag har jag förresten lekt frisör och klippt pajken också. Jag sa att han fick skylla sig själv för jag gör mig verkligen inga illusioner om att vara det minsta kunnig inom området. :p Han tyckte det var lugnt eftersom han ju i värsta fall kunde raka bort alltihop, hehe. Men faktiskt blev resultatet inte så illa. Inget mästerverk kanske, men någorlunda jämt lyckades jag i alla fall få det!

Starbucks efter KUB. Med kreativ stavning. ;)

Ett par änder och desto fler andra hungriga rackare.

Första outfiten inhandlad!

Min tillvaro igår förmiddag. Vid lunchtid förflyttade jag mig dock, för att undvika att bli översprungen av Göteborgsvarvare.

Picknick i Keillers park.

Suger på tummen!

Vinkar.

Chillar.

Stretchar. ;)

Dagens magbild. Under kläderna kan bebis tyvärr fortfarande lätt misstas för överkonsumtion av tårta. ;)

Häll vetet i säcken osv osv

Åååh, min iPhone gör mig så frustrerad att jag inte vet om jag vill gråta eller slå sönder saker eller båda delarna på samma gång! Det lutar åt det sista alternativet. ¤&/%(/& piece of shit. Överväger seriöst att byta ut den mot min gamla hederliga nokia 3310. Den kunde man iaf spela Snake II på, batteritiden var längre än 5 timmar och det gick att göra egna fudging ringsignaler. Om än de polyfoniska sådana fortfarande låg i framtiden. ;) Ja, det är alltså en egen ringsignal jag har försökt lägga in nu ikväll, och det är tydligen stört omöjligt. Ända sedan jag uppgraderade till iOS7 (som förövrigt är både fult och fungerar illa) så har mina egna ringsignaler försvunnit spårlöst, och nu vägrar iTunes synka både de tidigare existerande och alla nya ringsignaler jag lägger till. GAHAHAHAHAHHAhAHAH! I ren protest tänker jag sluta svara i mobilen när det ringer. För det gör mig SÅ ARG att höra en jefla generic ringtone varje gång. Nån som har en lösning? Annat än att kasta bort skiten, alltså. Jag har googlat och googlat och testat allt, och inget funkar. :(

Jag hade egentligen tänkt skriva ett glatt inlägg om bra saker men är verkligen inte på humör för tillfället. Dessa tre känslor bor i min kropp: FRUSTRATION, trötthet och hunger. De senare två kan jag iaf göra något åt, så det ska jag gå och göra nu. Godnatt, grymma värld.

Dancing in the Rain

Jag var rätt nöjd med resultatet i ESC i år. Det var ju inte så långt ifrån hur jag tippade heller. Kira, däremot, tjurade lite. Hon hade nämligen en helt annan favorit:

Och när jag ändå håller på och lägger upp kattvideos ska ni få ytterligare en, som dokumenterar båda katternas imponerande flugjagaregenskaper:

Stalltips

Mina personliga favoriter i kvällens Eurovision är i första hand Holland och i andra hand Malta. Tydligen är jag inne i någon form av country appreciation-period. Tyvärr tror jag inte att något av de bidragen kommer att ta hem det hela, men förhoppningsvis klarar de sig hyfsat i alla fall. Som vinnare kan jag snarare tänka mig skäggiga damen från Österrike, som har en stark kombo av en imponerande sångröst, ett fint budskap om tolerans och ett minst sagt memorable utseende. ;) Även Armenien skulle kunna gå bra. Det bidraget har jag dock personligen svårt för, främst för att karln inte kan a-r-t-i-k-u-l-e-r-a. Stundtals är det svårt att avgöra om han ens sjunger på engelska. Slutligen håller jag självklart en tumme för Sverige också, för jag tycker Sanna är väldigt stabil och duktig och dessutom är hennes sång riktigt bra jämfört med mycket annat som är med i år. Det ska också bli intressant att se the big five i sin helhet, för just de numren känner jag att jag har sämst koll på. För att avrunda dagens stalltips övergår jag till hatlistan. I år domineras den definitivt av Polen, som skickar någon form av übersexistisk smörja. Tummen ned för det!

Valborg i Stockholm

Jomen hej, det är jag igen. Jag har varit på en liten semestertripp till Stockholm över Valborg (fast i ärlighetens namn har jag ju hunnit vara hemma igen i snart en vecka) och haft det trevligt med goda vänner. Det blev bland annat en privat guidad tur på Vasamuséet med Sanna och - den eminenta guiden själv - Linnéa. Sen blev det också bland annat Valborgsmiddag hos Sara, ESC-kväll med henne och med Eve, och en hel del annat mys och häng.

Vasa.

Direkt jag kom hem var det dags för grillpremiär (iaf i Gbg) tillsammans med grannarna, följt av spelkväll. Veckan har sedan inneburit jobb och regn, framför allt. Men jag har även hunnit få tillbaka uppsatsen en sista sväng med kommentarer, och idag blev jag äntligen helt HELT färdig. Så nu är det bara slutseminariet som återstår.

När C fick bestämma blev det lyxigt värre med entrecote, bacon-, ost- och jalapeñofyllda paprikor, halloumi, sparris, aubergine och vitlökssås. 

C har börjat om att jobba igen så smått och det verkar funka bättre den här gången. Läkaren han träffade innan jag åkte till Sthlm sa dock att det inte är konstigt att han fortfarande har ont eftersom det är tydligt att mjukdelarna i foten fortfarande inte har läkt ihop helt. Sen har herrn förresten hunnit med ett läkarbesök till, nämligen till en sömnklinik. Han fick med sig en maskin hem som han sov en natt med för att mäta graden av snarkningar och andningsuppehåll, bland annat. Resultaten får han på återuppföljning imorgon.

Sömntutan.

Nä, nu är jag för trött för att komma på något vettigt, även om det säkert hänt en hel del sedan sist. Men jag lovar att återkomma redan imorgon, eftersom det är dags för årets kanske viktigaste tilldragelse... ESC-final! I love it, I love it, I love it. Mina tips och favoriter står att vänta i nästa rafflande inlägg. ;)