Arbeiten

Idag kände jag att jag trivdes riktigt bra på jobbet. Det händer ibland. Men inte tillräckligt ofta för att jag ska känna mitt kall för läraryrket. Jag gillar undervisningen för det mesta, och arbetslaget hela tiden… men det är allt runt omkring som är tråkigt. Skriftliga omdömen, utvecklingssamtal och föräldramöten känns rent ut sagt överflödiga. Idag skickade jag även in mitt CV till ett bokförlag, förhoppningsvis kan det leda till lite översättningsjobb. Jag vet inte om det är där min framtid ligger precis, men det skadar ju inte att prova på!

Ikväll var första körövningen för terminen också. Whoopetydooda. Jo och så har jag och Cam gjort en preliminär gästlista... 111 pers. Whoopetydooda igen, men denna gång den sarkastiska varianten. Det känns som att jag behöver ein bisschen hilfe för att få någon ordning på det här.

Nu ska jag kolla på boende i Slovakien och sen schlafen gehen.

I förbifarten...

Kira funderade över vad i hela friden våra ständigt högljudda grannar höll på med i fredags.

Gaaah vad jag har dålig framförhållning. Nu är det bara 8 minuter kvar tills jag egentligen borde sova, men jag vill blogga ändå eftersom jag haft radiotystnad hela helgen. Det får bli en snabbis.

I fredags var Emma hos mig och vi såg film (City of God) och åt massvis med kladdkaka. Typ en halv var. Ajaj. I lördags hade jag myskväll med Cam istället. Vi lagade god mat, drack vin och såg Scott Pilgrim vs. The World. Ikväll lagat ännu godare mat, ätit godis och sett Funny People. En helg i filmens och onyttighetens tecken, alltså. Imorgon får det bli ändring på det.

Jag har nu även skrivit 14(!) sidor på c-uppsatsen. Och så har jag faktiskt varit hurtig också, inte bara överdoserat med socker. I fredags tränade jag med mamma, i lördags sprang jag 8 km och idag skulle jag och Cam gå en långpromenad på Malån, men den blev cut short när han trampade i ”åvanna vattn” (vatten ovanpå isen) och av någon outgrundlig anledning ville gå hem och ta av sig skorna. :p

Helgens kulinariska experiment:

Lördag: Grönsaksgratäng, fläskfilé, vitvinssås och fetaostsallad.

Söndag: Kyckling- och spenatlasagne.

Victory!

Jag fick precis ett mail från ArlandaExpress där de lovar att betala tillbaka de pengar jag la ut på en ny flygbiljett efter att ha missat mitt första flyg pga deras försenade tåg. Viktigt! Har även fått lön idag så just nu känns det helt ok. :)

Igår hade jag en riktig tankedag. Det började med att jag resursade på en seg SO-lektion och kom fram till att det vore skönt att slippa betala hyra under sommaren. Sedan kom jag på att jag nog ville sommarjobba som språkreseledare. Och på kvällen, när jag inte kunde sova, kom jag också på ett ställe där Kira eventuellt kan bo undertiden jag är bostadslös och på resande fot. Idag gjorde jag slag i saken och skickade in två jobbansökningar, så nu återstår bara att se vad Cameron hittar på i sommar och om det finns något hopp om att hitta en ny lägenhet till hösten om vi säger upp denna. Om vi nu ska fortsätta bo i Malå, det är ju nästa fråga att klura på.

Cameron har också fått "jobb", dock ett obetalt sådant. Med start imorgon kl. 8 har han fått en praktikplats på IT-enheten på skolan. Man kan ju hoppas att det kan leda till något bättre, men man vet aldrig. Pajken har äntligen tagit sig iväg på SFI idag, så han kanske kommer igång ordentligt med det nu igen också.

Från det ena till det andra så har jag spenderat kvällen i sällskap med Maja, som är hemma på besök en vecka. Eftersom det är så skönt ute, runt nollgradigt, så drog jag med henne ut på promenad. Egentligen har jag vilodag från träning idag, men att gå i maklig takt får väl mest ses som avslappning. Hur som helst så måste man ju passa på att ta sig ut när det väl är dräglig temperatur!

Fröken Duktig

Idag har jag varit så ambitiös och disciplinerad att jag nästan har försatt mig själv i chocktillstånd. Jag har resursat 100 minuter på jobbet, gjort alla instuderingsfrågor till fornspanskan, skrivit på c-uppsats nr 1 (snart 10 sidor nu!) och mailat in topic choice för c-uppsats nummer 2. Nu tänker jag faktiskt inte göra mer idag! Utom att träna då, men idag får jag sällskap av Vanessa så det är mest bara kul. Och innan dess ska jag avnjuta gourmetmaten som Cameron håller på att laga till mig.

All work and no play makes Linn an old lady

Det känns som att det håller på att vara dags för en update här, även om jag inte har så mycket att komma med. Idag har varit en hektisk dag, först nu har jag kunnat slå mig ner i soffan här hemma och andas ut lite. Först jobbade jag som vanligt, sedan stack jag iväg till gymmet (och sprang för första gången på en vecka. Skönt! Och benen kändes hålla). Efter det blev det bara en snabbdusch och en hastigt intagen middag, sedan gick jag tillbaka till jobbet igen för då var det dags för föräldramöte. Det gick riktigt bra, men tog lite längre tid än jag väntat mig. Kvällen känns mer eller mindre över och helst av allt skulle jag vilja krypa ner i sängen, jag är helt slut! Men det kanske är lite pensionärsvarning på att gå och lägga sig kl. 21? :p

El Laberinto del Fauno

Arbetsförmedlingen fortsätter att frustrera. På det mailet jag skrev igår svarade de "vi kan inte lämna ut uppgifter om en annan person utan dennes tillstånd". Fair enough. Jag skrev då till dem att de skulle skicka svaret direkt till Cams mailadress istället. Svaret jag fick var... "vi kan inte lämna uppgifter om en annan person". Så nu är det bara att logga in på Cams mail och skriva exakt samma frågor därifrån.

Annars kan jag dock inte klaga på tillvaron. Igår var vi på Älvas 7-årskalas, åt massvis med kladdkaka och fraterniserade med släkten. Och idag var jag och Cameron upp i backen en sväng, tillsammans med Lasse. Cam åkte snowboard för andra gången i sitt liv och klarade sig flera meter utan att falla. Själv tränade jag på att åka med "fel ben" fram och att göra en 180. Det blev mer av en 140, men det närmar sig iaf! Sen kom vi hem, gjorde en latmansmiddag bestående av scrambled eggs och toast och drack lite vin till det. Och så tittar vi på El Laberinto del Fauno just nu, eller Pans labyrint som den heter på svenska. Den rekommenderas! Mycket brutal film, men bra. Ska vända min uppmärksamhet mot filmen nu. Spanska är som musik i mina öron.

MORRRRRRRRRRR

Idag var en bra dag ända fram till... nyss. Jag hade en kort jobbdag (med få lektioner, woot). Sedan plugg med A-K och Johnny och vi blev helt färdiga med instuderingsfrågorna till språkhistorian. Och när jag kom hem hade Cam diskat, dammsugit och moppat! Bakade paj till fredagsfikat, lagade mat, tränade med Vanessa... och ringde till mor, och fick höra att de på arbetsförmedlingen sagt att Cams 90-dagarsperiod har nollställts och att han nu inte kan få pengar förrän i april! WHAT THE FUCK? Arbetsförmedlingen är inget annat än ett stort skämt. Har skrivit ett mail nu som inte var allt för muntert, hoppas verkligen att detta reder ut sig för hur snål ersättningen en arbetsökande får än är så skulle vi inte tacka nej till den precis.

Jo, en sak till hände som inte var kul just då, men som såhär i efterhand är ganska roande. Jag jobbade klart, gick på ica och handlade, hämtade ut ett paket, kom hem... och insåg att mina nycklar var AWOL, helt spårlöst försvunna. Plingade och blev insläppt av Cameron, så lunch fick jag mig... men mysteriet med nycklarna fanns hela tiden i bakhuvudet. Gick tillbaka till kontoret och hoppades på att de skulle ligga på skrivbordet. Det gjorde de inte. Pluggade. Letade igen i lärarrummet och höll precis på att ställa in mig på att måsta gå på Ica och fråga efter dem, när jag tillslut såg dem. På fläkten i köket. Varför lägger man nycklarna på fläkten i köket på jobbet? Vem vet, inte jag.

Toppning modell extreme

Nu är jag inne på sidan 8 på c-uppsatsen. Yeeeeees. Och idag registrerade jag mig för engelskan också. Det verkar vara lite mer struktur på den kursen, fler deadlines och peer reviews och grejer. Och så ska den ha 20-25 sidor avhandling istället för 15-20. Kan inte säga att jag är förvånad, då spanskan styrs av en colombian och en chilenare som båda verkar leva enligt filosofin mañana, mañana... ;)

Annars har det inte hänt mycket annat än jobb. Jag var iväg på gymmet också, tränade återigen ensam så jag tänkte springa igen. Men efter tre km gav jag upp, då orkade mina krumma gamla ben inte med längre. Det får bli ett uppehåll nu fram till helgen i alla fall, och förhoppningsvis en tripp till en stad snart så jag kan investera i bättre skor. I alla fall, nu kom jag av mig lite. Det jag egentligen tänkte berätta var att jag sa hejdå till Cameron i Shaggy-tappning när jag gick, men när jag kom hem möttes jag istället av en flintskallig(!) främling:



Så kan det gå när man lämnar en amatör ensam med en kökssax.

Buen día

Last week thought I saw you on the street
Turns out it was a bag of trash
Just a big old bag of trash
I thought you looked like a bag of trash

Dream Girl av The Lonely Island har gått på repeat i mitt huvud hela helgen. Fantastiskt bra sång. Mycket catchy. ;) (I like that! Talking to your shoe like it's a friend, I like that! Yelling at the walls and make pretend...)

Jag har haft en bra dag idag. Det är mer än man kan säga för Cameron, som har spytt ett antal gånger... dock verkar det inte vara magsjuka, utan snarare sviter från gårdagen. Hans magsår tycker inte om tequila, tydligen. :p

Jag inledde i alla fall dagen med ett pass på löpbandet, varefter jag följde med moder Svea till Näsliden och njöt av både middag och efterrätt. Eftersom Cam inte orkade följa med fick jag tillräckligt med lugn och ro för att kunna ägna en stund åt den fruktade c-uppsatsen. För varje sida som skrivs blir jag lite lättare till sinnes. Imorgon är det dags för registrering för nästa c-uppsats, men då den ska vara på engelska och jag planerar att skriva om Buffy så känns den inte alls lika betungande. Jag har inte kommit på den exakta frågeställningen än, men efter lite idébollande med moder lutar det mot en analys av profetiska drömmar, eller något liknande.

När jag kom hem efter middagen hade Cam äntligen börjat må lite bättre och vi myste till det och såg Edward Scissorhands. Och så har jag googlat löparskor, för mina har spruckit alldeles förfärligt, det är ett under att de ens går att springa i fortfarande. Vet dock inte om jag förstod så mycket om proponerande och supinerande steg... så det blir nog till att besöka en sportbutik och be om proffshjälp. Jag är väldigt sugen på att springa tjejmilen eller något liknande, men vet inte hur det skulle gå då mina ben är lika fräscha som en 80-årings ungefär, och större delen av det loppet går på asfalt. Mirakelskor är alltså vad jag behöver. Helst ska de kosta under 500 spänn också.

Distraktionsmoment

Helgen har gått i spelandets tecken. Igår kom Emma, Lasse och Stefan hit och fikade och körde en omgång TP. Idag drog Cam hem till Lasse för öl och tv-spel, och själv styrde jag stegen mot det Israelssonska residenset och fortsatte spelandet med att vinna 3 av 4 rundor av ett frågesportsspel som jag inte minns namnet på.

Annars har min dag mest gått ut på att inte skriva c-uppsats. Jag tog det lugnt på morgonen. Varför börja direkt? Jag hade ju hela dagen på mig… Sedan vaknade Cam och jag blev störd i min ”arbetsro”. Sedan gick jag och tränade. Och så solade jag. Och hux flux var det dags för middag… och så såg jag lite Vänner. Och sedan kom inbjudan från Eve och så var dagen slut. Så nu tänker jag faktiskt gå och lägga mig i denna någorlunda vettiga timma för att kunna vakna och ta friska tag hyfsat tidigt imorgon. Kanske. :p

Långsamt farväl

Idag har jag bara jobbat ett par timmar, för i eftermiddag har jag fått ledigt för att gå på mormors begravning. Fick en stund i lugn och ro hemma också. Ända sedan jag kom hem har Kira legat på min mage och sagt krrrkrrrkrrr. Min lilla sötnöt. Bättre moralisk stöd får man leta efter. ;) Dock var det kanske inte så bra med tanke på att min tröja nu är svart med vita hår... och jag har ingen sån där klisterrulle. Det blir till att handplocka.

Veckan har varit högst normal. Kändes helt ok att komma igång med jobbet igen, även om jag har varit väldigt trött. Har även lyckats träna som vanligt... 8 km på 46 minuter igår. Och så är Eve hemma, så hon var här igår kväll och hälsade på och vi såg In Bruges. Brygge verkar vara en fin stad. Cam propagerar för en resa dit till påsk, men vi får väl se hur långt kapitalet räcker. Kanske om han får jobb. På tal om det så var han på arbetsförmedlingen igår och fick då veta att de hittat ett jobb åt honom - i Luleå. Lite väl långt pendlingsavstånd, tyvärr. Men vi letar enträget vidare.

Nu ska jag störa Kiras fridfulla kurrande eftersom jag måste gå och störa Camerons (hans kurrande kommer stötvis och det låter faktiskt mer som... grymtningar). Han sover fortfarande sött och det börjar väl vara dags för honom att göra sig iordning. Själv ska jag ta och äta något. Det kommer nog bli en tung eftermiddag. :/

Pust

Sista dagen i Malta satt vi uppe på hotelltaket i flera timmar och bara njöt av att få lite sol på våra vinterbleka Sverige-kroppar. Sedan åkte vi in till Valletta, åt på Pizza Hut och började så resan hemåt. Planet var lite försenat från Malta, så vi kom snabbt fram till att det skulle bli tufft att hinna med nattbussen till Marlene och bestämde oss för att sova hos Linnéa istället, eftersom hon snällt erbjudit sig och dessutom bor mer lägligt till inne i stan. Tji fick vi, för tunnelbanan är igenbommad på natten. Då vi inte var så sugna på en 20-minuterspromenad med packning kl. 02.00 (och vi dessutom inte visste åt vilket håll vi skulle) så blev det till att ragga upp en taxi. 200 kr fattigare var vi i alla fall nöjda och glada med att få komma in i värmen och sova några timmar.



Dagen efter fick vi dock veta att det inte var alla som uppskattade vår närvaro, för kvinnan som Linnéa hyr lägenheten av kom förbi för att hämta sina skor och visade klart och tydligt att vi tillhörde kategorin persona non grata. Visst, hon hade inte fått veta i förväg att vi skulle komma, men Linnéa själv visste ju inte heller om det förrän mitt i natten. Och har man inte klart och tydligt sagt att man inte tillåter övernattare så tycker jag inte att man har någon rätt att bete sig som en stuck up bitch som inte ens hälsar innan man börjar spy galla...

Efter den mindre trevliga början på morgonen hade vi i alla fall en bra dag. Vi tog en sväng på H&M med avsikt att sätta sprätt på presentkortet Cam fått i julklapp, men herrn fann inget som föll honom i smaken. Då åkte vi istället till Marlene och Alexander där vi blev bjudna på kaffe och småpratade lite. Lite för trevligt blev de nog, för när vi äntligen samlat ihop vårt pick och pack och begav oss mot centrum igen insåg vi att vi varit lite tidsoptimister. Efter en språngmarsch till Linnéa för att hämta det vi lämnat där kom vi till Centralen med andan i halsen och bestämde oss för att lägga några kronor extra på ArlandaExpress-tåget för att vara helt säkra på att hinna till flygplatsen i tid.

Tyvärr var ArlandaExpress inte alls i form. Tydligen var det något signalfel i Upplandsväsby som spökade. Två avgångar blev i alla fall inställda, och vi fick vänta i ungefär 20 minuter på vårt tåg. När det äntligen kom informerade de i högtalarna om att det kanske skulle ta lite längre tid än vanligt, en sisådär 25-30 minuter istället för de sedvanliga 20. 70 minuter senare anlände vi till Arlanda, och då hade vårt plan förstås redan lyft. Vi fick vackert pröjsa nästan 1400 kronor för nya biljetter till planet som gick 21.10 istället, och kom i slutändan inte hem till Malå förrän efter midnatt. Stackars pappa fick sig en nattlig biltur till Skellefteå!

Jag har precis författat ett brev till ArlandaExpress om händelsen, och jag höll faktiskt en ganska civiliserad ton då det jag läst på internet tyder på att de brukar vara ganska frikostiga med ersättning i sådana här fall. Men om de krånglar, då blir jag nog otrevligt! :p Tyvärr verkar man inte kunna maila dem, utan jag måste skriva ut något formulär och skicka in med vanlig post. Men då kan jag ju skicka kopior på våra biljetter på samma gång, för jag antar att de inte kommer att ge mig några pengar hur som helst om jag inte bifogar bevis.



Oj, vad lång min klagosång blev. :p Hur som helst så var resan till Malta helt klart värt det, trots att det krånglade en del. Jag känner mig mycket gladare och lättare till sinnes än vad jag skulle ha gjort om jag stannar i snökaoset. Första jobbardagen idag kändes tom helt ok, trots att den följde på en ganska kort natt. Jag fick riktigt mycket gjort, planerade upp två av tre språkval ända fram till vecka 12. Och första riktiga lektionerna har jag inte förrän på torsdag, så förhoppningsvis blir resten av planeringsjobbet uppstyrt imorgon.

När jag kom hem idag var jag dessutom så pass disciplinerad att jag faktiskt jobbade en del med min C-uppsats. Ca. 3 timmar resulterade i en dryg sida av faktisk avhandling... men jag tycker jag har fått lite mer struktur på det nu, så imorgon ska jag försöka sätta mig igen med ny energi. Nu ska jag umgås med Cam en stund innan jag går och lägger mig, för förutom att jag jobbat och pluggat har jag också hunnit på gymmet en sväng med Vanessa. Produktiv dag. :)

A Farewell to Malta

Nu lider vår vistelse här på Malta mot sitt slut, vilket inte känns sådär fantastiskt bra med tanke på jobbet som väntar där hemma. En helt ny termin tar sin början på tisdag, ve och fasa. :p Snön och kylan känns inte heller helt ok. Däremot längtar jag en hel del efter min katt, som lever rövare hos Stefan. :)

Sedan senaste uppdateringen har vi hunnit med en dagstripp till grannön Gozo. Där blev vi uppraggade av en taxichaufför som ville köra oss runt hela dagen och visa oss alla sevärdheter. Efter att ha prutat rätt häftigt gick vi med på det erbjudandet och det var det värt, för vi hade det riktigt bekvämt därefter. Vi såg citadellet i Victoria, Azure Window, Ggantija Temple (den äldsta fristående byggnaden i världen) och Calypsos grotta (känd från Odyssén). På kvällen kom vi hem, åt middag på en ny restaurang, delade på en vinflaska vi hade inköpt för hela 18 kronor och spelade kort.

Idag åkte vi åt andra hållet, nämligen till huvudstaden Valletta. Där var vi inte alls lika kulturella, utan strosade mest runt i godan ro och gick in i en och annan affär. Jag fyndade ett par jättebra jeans på Pull and Bear för 180 kr. Yeah baby. Sedan satt vi ett tag på ett torg och njöt av solskenet och lite glass i äkta gelato-stil.

Imorgon är vår sista dag här och då ska vi försöka sola lite innan vi beger oss mot Valletta igen och sedan vidare till flygplatsen. Planet går först 19.20, och med lite tur hinner vi till Slussen i Stockholm innan sista bussen hem till Marlene går. Annars blir det en natt på T-Centralen… :p Men förhoppningsvis hörs jag av nästa gång på måndag förmiddag då jag utvilad och glad vaknar upp i en etta i Gustavsberg.

Dag 2

Idag har vi sett lite mer av omgivningen. Jag, Eve och Anna började dagen med hotellfrukost och tog sedan en promenad här i Melliha. Cam å andra sidan hade inte lyckats somna förrän 07.30 (jetlag) och orkade inte ta sig upp ur sängen förrän vid 15-tiden. Han missade mycket roligt, med andra ord. Jag vet inte hur varmt det är här, men idag har det varit soligt och ganska behagligt t-shirtväder.

När Cam vaknat spatserade vi runt stan en stund till, åt en ganska tidig middag och vilade sedan en stund innan vi begav oss till gymmet. Så underbart att kunna hålla igång rutinerna någorlunda även på semestern! För min del blev det en sisådär 6 km på löpbandet.

Eftersom vår middag blev Cams frukost var han hungrig igen nu på kvällen, och vi kom verkligen till restaurangen i sista minuten och lyckades få in en beställning innan den stängde. Nu ikväll ska vi bara ta det lugnt. Imorgon blir det en tur till grannön Gozo som tydligen ska vara fin. Jag hoppas kunna rapportera mer om det snart. Tyvärr går vårt internet ut om ungefär en halvtimme. Det är inte gratis (underligt nog på ett såhär dyrt hotell), och vi har bara betalat för 24 timmar. Troligtvis blir det en till 24-timmarsperiod innan vi åker hem, men den kanske vi sparar till lördag/söndag och då blir det blogguppehåll imorgon i så fall.

Vid hamnen:

* * * *

Malta, my love. Vi kom hit på kvällen efter att ha rest hela dagen, och hittills har det varit legendary. Ryanair är ju som det är, och taxichauffören som skjutsade oss till hotellet skrämde skiten ur oss genom att kryssa mellan bilar i tättraffikerade filer i 100 mph... men när vi väl kom fram, OH MY. Eve fick sköta hotellbokningen, och det tror jag hon ska få göra oftare. Vi bor fyrstjärnigt. Rummet är fabulous, frukost ingår och det finns ett spa på våningen nedanför. Och ett gym som är GRATIS. I'm in heaven. Det kommer helt klart att bli svårt att återgå till vandrarhem efter detta. :p Jag lägger upp lite bilder så får ni se själva vad jag menar:

Lobbyn.

Lobbyn igen.


Vårt rum.

Vy från balkongen.

Kung Linn

Nu är jag i Stockholm, närmare bestämt hos Marlene och Alexander i Gustavsberg. Jag kom hit igår morse, efter en horribel natt i Y-buss våld. De hade värmen på full sprutt, och det var ca. 27 grader inne i bussen. Självklart satt jag på fönsterplats, precis intill elementet... det blev inte mycket sömn. Men i övrigt gick resan bra. Jag kom fram till Marlene och Alexander vid 7-tiden på morgonen, och då fick jag i alla fall sova drygt tre timmar.

På något vis lyckades jag i alla fall hålla mig vaken genom gårdagen, och jag och Marlene var till och med så hurtiga att vi gick en skogspromenad på ca 8 km. Sedan åt vi tacos och spelade Geni, och så var det tillslut läggdags och jag sov sött som aldrig förr på soffan. 10,5 timmar senare kändes det fortfarande småtungt att stiga upp... men då var det dags att åka in till stan för att fika med Linnéa och sedan möta Cam vid City Terminalen. :)

Sedan vi kom tillbaka till lägenheten har vi inte gjort så mycket, jag googlade en massa tatueringar för jag fick en knäpp... och sen spelade vi spel igen, denna gång Kung/Slum (aka Neger/President) där jag, efter 10 rafflande omgångar, korades som segrare. Wohoo. ;) Nu är det läggdags, och imorgon blir det resande igen. Jag har med mig datorn, för jag har skolarbete som måste göras. Förhoppningsvis finns det gratis wifi på hotellet, så då ska nog även bloggandet kunna hållas igång. Den som lever får se!

Back to the Future

Jag sitter i Saras källare i Holmsund och tittar på medan hon syr. Vi har varit inne i stan idag och tittat på tyger, och nu har vi inhandlat det som behövs för att sy livet på min klänning. Tanken är att det ska bli en liten kombo av två modeller som vi hittade på Internet häromdagen. Det blir bara en början ikväll, för om ungefär en och en halv timme ska jag hoppa på y-bussen mot Stockholm där jag ska hälsa på Marlene i ett par dagar. På tisdag kommer Cameron till Sverige och på onsdag åker vi vidare till Malta. :)



Kira har flyttat in hos Stefan nu under tiden jag är borta. Det kändes småjobbigt att lämna ifrån mig mitt kärleksbarn, men jag vet att hon och Stefan brukar komma riktigt bra överrens och hon kommer nog att vara riktigt bortskämd (och välgödd) när hon flyttar hem igen. :)

Årskrönikan 2010

Januari
Det nya året inleddes i Booneville, Mississippi med en brakfest. Sedan blev det ren och skär semester i USA i ungefär två veckor till innan jag i sällskap med Cameron begav mig till Guanajuato, Mexico. Där tampades vi med hagel, iskalla duschar, underlig bostadsmarknad och riktigt insnöad byråkrati. Men med en hel del hjälp från vår svensktalande mexikanske vän Jorge (aka. Jörgen) ordnade sig det mesta till slut. Månaden avslutades med ett första besök i San Miguel de Allende för att ansöka om ett mexikanskt visum.



Februari
Regn, regn och åter regn. Det var kallt och bedrövligt i Guanajuato, och jag och Cam muntrade upp oss(?) med ett besök på mumiemuséet. Vi hann också upptäcka att mexikansk glass ofta är baserad på grönsaksfett och smakar allt annat än gott innan Cam lämnade mig för att återvända till staterna 7/2. Jag umgicks en del med de ”äkta” mexikanerna och insåg att shorts var ett för utmanande plagg för att ha på sig i Mexico där hud – även knähud – ses som en inbjudan att komma med sexistiska kommentarer. I min pojkväns frånvaro firade jag alla hjärtans dag med ett gäng tjejer på fin restaurang. Jag besteg mitt första mexikanska berg och fick min första ”förkylning” (mögelallergi) som sedan ledde till total förlust av rösten efter en festkväll med Alma i León. Slutligen så gjorde jag två återbesök i San Miguel, men var mitt visum klart? Svar nej.



Mars
Ytterligare en resa till San Miguel och det efterlängtade visumet var äntligen mitt. Mamma och Åsa kom på besök, och vi besökte bland annat Mexico City där vi tittade på ruinerna i Teotihuacán. De övertalade mig att flytta ifrån mögelhålet (aka min lägenhet) och lyckades på något vis komma med i mexikanska varianten av Dolda kameran. Själv gjorde jag tv-debut i sällskap med Sanna som stannade till hos mig en stund under sin jorden runt-resa. Vi rodde nämligen hem varsin statisroll i såpan Quiéreme tonto (ung. Älska mig, din tok!). Vi hann också med en tripp till stranden i Manzanillo, där vi bodde på ett vandrarhem ägt av en mycket drogliberal kanadensisk hippie. På vägen hem stannade vi till hos Sannas kompis Viri i Guadalajara och njöt av lite mexikanskt familjeliv. Jag packade ihop min lägenhet och drog till USA över påsklovet och frisknade till från både mögelförkylningen och en konstig magåkomma som jag dragit på mig de sista dagarna i Mexico.







April
Jag deltog i min första Egg Hunt hemma hos Camerons mamma i Dumas, såg ett dött murmeldjur och fick gå på Chevelle-konsert. Tillbaka i Mexico flyttade jag in på Hostal Cafetín och pluggpluggpluggade resten av månaden. Inte den roligaste tiden alltså… men vädret var fint. :p



Maj
Jag upptäckte glädjen av att shoppa i León och investerade bland annat i en skinnjacka. Eve kom på besök och vi åkte till södra Mexico där vi såg underjordiska sjöar och fick vara med på en danslektion där hela byn Yodzoknot medverkade. Vi såg lite av ruinerna i Chichén Itzá, fann paradiset på stranden i Tulum och vakade hystiskt en hel natt på ett ekohotell av rädsla för kackerlackorna som kom krypandes längs väggarna. Resten av månaden gick mest åt till tentor och slutuppsatser, men jag återupptog även mina joggingrundor som varit obefintliga i ungefär 5 månader. Nya löparskor ledde till de mest makabra skavsår jag någonsin skådat och veckor med flipflops som enda skoalternativ.







Juni
Gjorde bort de sista tentorna. Marlene och Emelie kom på besök och vi shoppade, bergsklättrade och blev regnade på eftersom monsunsäsongen började. Vi åkte sedan vidare mot kusten, närmare bestämt till Zihuatanejo där solen fortfarande sken. Där fanns också billig mango, halvliterskaffedrinkar och delfiner man fick simma med mot en hutlös summa pengar. Paradiset rediscovered, med andra ord. Mot slutet av månaden åkte jag återigen till USA där jag var på vippen att bli deporterad innan en snäll tulltjänsteman bestämde sig för att låtsas att jag var mexikan. Jag fick alltså komma mig iväg till mitt älskade Mississippi ändå, och spenderade tiden där med att gosa med hundvalpar hos Cams mamma och steka i Ricks båt i Bay Springs. Dessutom blev jag anställd som lärare på skolan i Malå inför höstterminen.








Juli
4th of July firades med ett sprakande fyrverkeri i en park i Tupelo. Jag och Cam gjorde ett besök på Memphis Zoo, och sedan begav jag mig mot Sverige för första gången under året. Hem åkte jag dock inte, utan det blev en avstickare till Kalmar och Öland för några härliga dagar med Sanna och Linnéa. Sedan bar det av mot Norrlands skogar och regnet som växelvis strilade och öste lokalt över Malå hela sommaren. Cam blev äntligen beviljad uppehållstillstånd och jag började så smått flytta in i lägenheten.






Augusti
Maja och Josse gifte sig och jag fick besök av Eve och Anna under bröllopshelgen. En ullig, gullig liten hårboll vid namn Kira flyttade in hos mig och förgyllde min tillvaro. Terminen började på skolan och jag kunde officiellt titulera mig (obehörig) lärare i spanska och tyska. Månaden avslutades med ett besök i Piteå och fyndande på loppis i Badhusparken.




September
Jobbet flöt på och jag sprang skoljoggen där jag hamnade på en imponerande 9onde plats. Cameron flyttade äntligen till Sverige och spenderade första helgen (inklusive vår 5-årsdag) sängliggandes med halsfluss. Jag fyllde 23 och kände mig genast klokare och mer mogen.





Oktober
Jag köpte gymkort och bildade en träningsnarkomanernas union tillsammans med Vanessa. Även jag drabbades av den fruktade halsflussen och fick klara mig på enbart flytande föda i flera dagar. Det snöade ute och blev vinter över en natt. Vi firade Halloween med buller och bång och gick på hotellet som en boxare och en zombie.



November
Jag och Vanessa bestämde oss för att söka utlandsjobb till sommaren och inledde en intensiv (men fruktlös) jakt på lämplig sysselsättning. Personalfest följdes av 80-talskväll på hotellet, och jag satte nya storleksrekord med min frisyr. Jag och Cameron firade Thanksgiving tillsammans med Emma och Stefan och lagade till alla de traditionella rätterna. Några dagar senare samlades vi igen (+ Lasse och Lovisa), denna gång för att fira första advent med pepparkakshusbyggnationer.



December
Cameron övergav mig alldeles i början av månaden för att spendera jul och nyår i Amerikatt med sin familj. Jag stannade kvar hemma och hade en ganska konstig månad i och med att mormor blev sjuk. Nyårsafton blev en lugn tillställning med släkten.