Snårig byråkrati och Bert Karlsson

Man (jag) får en smärre huvudvärk av all byråkrati som finns här i världen. Jag tänker då främst på allt relaterat till att starta eget företag, vilket är något jag allvarligt överväger att göra. Men det är mycket att tänka på. Det vore definitivt en god idé med tanke på att jag då kan göra avdrag vid inköp av en ny, välbehövlig jobbdator. Lite mindre god idé är det med tanke på att jag måste lära mig bokföra. :p Dessutom är det annat som spelar in, som till exempel hur det går ihop med den sjukpenningsgrundande inkomsten och uttag av föräldrapenning. Jag ringde precis försäkringskassans kundtjänst, och om jag förstod dem rätt kan jag om jag vill få min SGI omräknad - fast jag i praktiken har samma inkomst som bara faktureras på ett annat sätt - enligt ett schablonbelopp så länge mitt företag anses vara i uppstartsfasen. Jag ska bespara er detaljerna, men i stora drag skulle det innebära en omräkning enligt vad en genomsnittlig översättare tjänar. Vilket verkar vara ganska mycket, om man får tro SCB. Det jobbigaste är att ännu en omräkning innebär ännu mer fördröjning innan jag får ut pengar. Suck.

En annan jobbig byråkratisk process är det här med att fixa dubbelt medborgarskap till Eliah. Vill vi att han ska bli amerikan måste vi dels avlägga personligt besök vid ambassaden i Stockholm, dels punga ut med en rätt saftig avgift för att rapportera hans födsel, ansöka om pass och ansöka om social security number. Urg. Vi har planer på att åka till USA i maj, och jag vet att OM han har ett amerikanskt pass så måste han visa det vid inresan. Vad jag däremot inte vet är vad som händer om han INTE har det. Det borde väl inte vara några problem att åka dit som en vanlig hederlig svensk bebis? Amerikanskt medborgarskap kan han ju få senare, för än är det knappast aktuellt att vara borta mer än 90 dagar ändå. Tyvärr vet jag inte vem jag ska vända mig till för att kolla så att mina antaganden är riktiga. Jag vill helst slippa få höra att så inte är fallet av en surmulen tulltjänsteman i immigrationsbåset på Newark.

Över till något helt annat och betydligt mer trivialt, som dock var mycket omvälvande för undertecknad! I hela mitt liv har jag levt under villfarelsen att vaggvisan "Oppa Olle" var ett mästerverk egenhändigt komponerat av min far. Han sjöng den för mig om och om igen under otaliga sömnlösa nätter, och vi sjunger den nu för Eliah. Döm om min förvåning när min ömma moder härom kvällen lät undslippa att "Oppa Olle" inte alls är An Anders Original, utan en gammal svensktoppsdänga signerad Bert Karlsson. Jag kunde knappt tro det först, men youtube bekräftade historien och levererade samtidigt nästa chock - texten är inte alls "Oppa Olle" utan "Hoppa Hulle". Be that as it may, i det här hushållet kommer vi att fortsätta sjunga "Oppa Olle(OlleOlle)". Och oavsett om Anders eller Bert står som upphovsman så är det något magiskt i det monotona, för den vaggvisan har kraften att lugna och söva bebisar nästan oavsett utgångstillståndet. Tummen upp för det!

På tal om det så ska jag gå och lägga mig nu. Ifall det blir morgon redan klockan fem eller så...

4 x kärlek i en (trasig) säng.