[ Infoga fyndig titel här ]

Anonyma kommentarer gör mig schizofren. Först blir jag uppspelt och tycker det är spännande att försöka lista ut vem det kommer ifrån. Sedan inser jag att jag inte kan lista ut det och känner mig frustrerad istället. Vem är du, oh Mac-användare från Umeå? Oftast tar jag bara för givet att det är fader Johannes som har varit framme, men inte när kommenterandet skett 22.28 på en vardag för det tror jag är efter papsens läggdags. :p

Ytterligare ett i-landsproblem är förlusten av min coola image. Igår när jag och Cam skulle handla inför helgen satte jag min välformade men ack så oräfflade stövel i en vattenpöl och drattade omkull inför Icas samlade kundkrets (vilket på fredageftermiddag innefattar mer eller mindre halva Malå). Snygg jobbat, Linn. Jag svor lite, reste mig och handlade vidare som om ingenting hade hänt. Det gick ganska bra att låtsas om det tills jag kom till kassan och kassörskan med bekymrad min frågade ”Du gjorde inte illa dig va?”. Eh, nej då. Det var bara min stolthet som tog stryk.

Resten av gårdagen var dock riktigt trevlig, då ett pass på gymmet följdes upp av middag med Vanessa och Dannie (Cam hade lagat en finfin fettuccini fullspäckad med farliga fetter) och lite spel och Idol på det. Nu är det alldeles strax dags för Claras dop, så jag ska slita mig från datorn och göra ett sista ryck. Ikväll vankas det palt också, buena vida.