Skogsnisse och eremit

Idag är jag en trött Beda. Jag väcktes kl. 8 imorse av att musiken i huset här intill var av lite väl hög volym… och nej, det var inte baren på andra sidan gatan som spökade. Den här gången var den skyldige ingen annan än självaste kyrkan! Mysigt att vakna till stämsång, jovisst… men helst inte riktigt så tidigt. Och till historien hör förstås att jag inte har sovit en natt utan öronproppar sedan jag kom till Mexico. Det är en av de saker jag saknar mest hemifrån; det är inte mycket som går upp emot att vaggas till sömns av skogens sus hemma i Näsliden!

What else is new? Tja, jag har spenderat helgen med att skriva klart mitt trabajo final för literatura mexicana. Nu har jag uppnått den imponerande mängden 6 sidor, och jag tror det får vara nog. Ska bara kontrolläsa imorgon och sen skicka in den. Annars har jag tagit det ganska lugnt. Var precis iväg och åt med Mari och Maria (Norge resp. Tyskland) och ska även gå på bio med dem ikväll och se The Blind Side. Det är att föredra att spendera kvällarna elsewhere än på vandrarhemmet, för just nu finns det andra gäster här som förstör min idyll. I don’t play well with others. Speciellt inte när de får för sig att mitt rum är ett allrum dit man kan knalla in lite hur som helst och se på tv. Nej, nej, på med sjutillhållarlåset säger jag.