Över förväntan

Detta är vad jag gjorde: jag sa upp mig från jobbet. Kändes nödvändigt och därför bra. Men jag hade några jobbiga timmar idag när jag väntade på att få höra reaktionen från ledningen. Men faktiskt gick det över förväntan, chefen var riktigt förstående. Hon vill att jag jobbar kvar 5 veckor till, fram till lovet, och det kan jag leva med. Speciellt som nästa vecka är väldigt stympad, och de två veckorna därpå bara innehåller en tredjedel så många lektioner som vanligt pga PRAO. Endast två "vanliga" veckor alltså.

Idag har jag, förutom att gruva mig, gått en promenad vid Delsjön med Vanessa och varit in till stan en sväng för att spendera min födelsedagspresent från Eve, dvs ett presentkort på H&M. Resultatet av shoppingrundan blev en mysig, stickad och mossgrön tröja som jag nog ska inviga redan imorgon. Nu ikväll har jag också varit iväg på läxhjälpsuppdrag igen, och tack vara västtrafiks oförmåga att hålla tidtabellen missade jag min anslutningsbuss och fick vänta in nästa. Med resultatet att jag blev 20 minuter sen... men jag stannade 20 minuter extra istället, så det var lugnt på det viset. Men jag uppskattar inte att 20 minuter jag kunde ha haft hemma i lugn och ro istället spenderades väntandes i kylan vid Svingeln. För kyligt är det! Kanske inte frost-kyla som hemma i norr, men speciellt nu när jag skulle åka hem önskade jag faktiskt så smått att jag hade grävt fram vinterjackan. Hrrrrrv. Så mycket kyla efter en sån fin solskensdag!

Finväre.

Å schnyggkwinnen.

Kira blev överlycklig när hon fick leka med påsen till toapapperet... tills hon fastnade i den. ;)