Framme

Sitter hemma hos Camerons pappa i Saltillo och ska alldeles strax aka ivag mot Booneville pa festligheter. Detta iford mina allra vackraste... mjukisbyxor. Min vaska ar namligen fortfarande ute pa vift. Jag hoppas, hoppas, hoppas att den dyker upp snart, for aven om jag trivs bra i mysklader borjar det kannas lite enformigt efter typ 5 dagar i samma outfit... har fatt tvatta pa natterna for att halla mig nagorlunda frasch!

Min resa var allt annat an underbar. Det borjade trevligt med att jag traffade Sara och Marlene i Lycksele. Och bussresan ner till Stockholm gick bra aven den. Jag sov inte mycket, men jag hann sticka en hel del pa Camerons sockar. Sedan borjade det kora ihop sig. Planet fran Arlanda var forsenat eftersom det skulle avisas. Cirka en och en halv timme efter utsatt tid kom vi ivag. Sedan, nar vi kom fram till Chicago, fick vi veta att de stangt ner hela den flygplatsen for att spola bort is och sno fran landningsbanorna. Sa vi fick vackert vanta i luften i ca 1 timme.

Val pa marken blev gubben i immigration misstanktsam nar jag sa att jag inte skulle hem till Sverige utan direkt till Mexico... sa han skickade mig vidare for extra sakerhetskontroll. Nar jag tagit mig igenom den fick jag veta att mitt plan till Memphis var installt. Blev omplacerad och skulle istallet aka kl 21. Det planet blev ocksa installt. Gubben i ombokningsdisken sa att nasta plan var forst dagen dar pa och att jag ju kunde boka ett hotellrum. Tror de jag ar gjord av pengar? Eftersom jag inte ville sova en natt till pa flygplatsen fick jag snilleblixten att ta en standbybiljett till Birmingham, Alabama som avgick fran gaten bredvid. Tva minuter senare satt jag pa planet.

Det tog Cam ca 3 h att kora till Alabama, men vi var aterigen forsenade pga avisningen (lar de sig aldrig att borja i tid?) sa vi kom ungefar samtidigt. Efter att ha vantat en timme pa att nagon skulle komma som jag kunde anmala min saknade vaska till begav vi oss hemat. Ca kl 4 var vi i Booneville... lang resa!

Tiden har har jag hittills mest spenderat med Cams mamma och hela tjocka slakten i Dumas. Mysigt! Nu ar det dags att bege sig mot Booneville igen sa jag maste avsluta. Aterkommer snart - forhoppningsvis med andra klader pa mig. ;)