För tredje dagen i rad vaknade jag imorse med en värkande käke. Jag vet inte om det är visdomständerna som spökar, eller om jag gnisslar tänder och spänner mig under natten eller vad. Jag har haft en tendens att göra det tidigare när jag känner mig stressad, men just för tillfället vet jag inte om jag är mer stressad än vanligt egentligen. Ont gör det i alla fall, både i käkmusklerna och i tandköttet. Och det känns som att det trappas upp an aning varje morgon. Så nu tycker jag med andra ord att det räcker med dessa dumheter.
Jag slutade vid lunch idag så jag har hunnit vara rätt duktig under eftermiddagen. Jag tänkte först jobba med c-uppsatsen (har hämtat ut boken om narratologi nu), men alla rubriker som inledning, metod och syfte gör mig smått förvirrad. Så i väntan på upplysning påtade jag istället ihop en reflektionsuppsats till litteraturkursen som jag annars hade fått sitta med i helgen. Den blev inte helt klar, men nästan. Så det var inte så illa pinkat ändå.
Cameron var söt och bakade kakor åt mig också. Jag fick absolut inte komma in i köket medan han bakade, och det visade sig vara för att han hade gjort en stor hjärtformad kaka. Han hade tänkt täcka den med röd glasyr sa han, men karamellfärgen var tyvärr på avvägar. Sen ville han trevligt nog göra mig sällskap på kvällspromenaden också, så vi kom precis hem efter att ha travat ett varv runt samhället. Det var riktigt skönt ute ikväll! Nu blir det ett par timmars nedvarvning, troligtvis i sällskap med Friends eller Bones.
Mysigt med hjärtkaka och kvällspromenad:) Bones på kvällen är ju inte heller helt fel, du har tur som får sällskap vid det, Cesar är less på i princip alla serier nu.
SvaraRaderaKram Jennie