Två kalas är avklarade och till min stora förtjusning innebar socialiserandet inte att jag tvingades avstå från Melodifestivalen. Mindre förtjust var jag dock över låtarna som inte direkt imponerade. Jag blev dock nöjd igen när jag kom hem till en kelig Kira som direkt placerade sig på min mage. Den känslan grusades en aning (men inte mycket) när jag, efter att ha klappat henne i 10 minuter, begravdes i katthår. Hon lossar bisarra mängder just nu, jag har det till och med i näsan. Men som om det inte vore nog med detta så upplevde jag en liknande omvälvande känsloomställning tidigare idag. Först lyckan av att ha sprungit en mil, sedan den förtvivlan som bara kan komma sig av en låsning i vänstra rumpmuskeln. Aj.
My feelings are intense but changeable.
Jag hade ju utlovat en ny design också. Nu hann det bli en ny dag, men jag ska ändå stå vid mitt ord. Here goes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar