Onsdag då alltså

Förkylningen fortsätter härja i min kropp. Men idag mår jag ändå tusen gånger bättre än igår, då jag starkt misstänker att jag hade feber (knaprade tabletter och jobbade så jag kan inte vara säker). Nu sitter det bara i näsan verkar det som, och förhoppningsvis ger det också med sig snarast så att jag kan träna normalt igen. Och, ni vet... typ andas.

Efter idag är jag i alla fall nästan klar med min jobbvecka, bara en läxhjälp kvar och den är först på fredag. På min "lediga" dag imorgon kommer jag först och främst att ägna mig åt uppsatsen. Har fått kommentarer från min korrekturläsande moder som jag ska gå igenom. Sedan blir det väl kanske till att städa lite om jag hinner med det. Gud ändå så spännande planer, det är så att man blir helt uppihejsan. ;)

Idag har jag förresten rättat nationella prov till besinningslöshet. Den senaste omgången genomfördes nu samma eftermiddag, så jag kände mig som världens bästa och mest effektiva lärare när jag var så snabb med rättningen. Förväntade mig nästan stående ovationer... och se, det plingade till av ett meddelande bara någon minut efter att jag publicerat resultaten. Var det ett tackmail? En lovsång till min fantastiskhet? Svar hells to the no. Det var en sur elev som ifrågasatte sitt betyg. Vilket hen hittills har gjort på vartenda betyg jag har satt. Och det konstiga är att det var ett riktigt bra betyg också?! Men inte det bästa, förstås. Aldrig är man nöjd. Och otack är världens lön. Det var dagens lärdomar.

Nu sitter Cameron och ger sig själv örfilar för att inte somna. Han har börjat morgon-raid:a på WoW nämligen och stiger upp typ 6 på morgonen, haha. Man kan då inte beskylla honom för lack of dedication. Tror jag ska stoppa isäng honom och även lägga mig själv och kika ikapp lite på Bones och Hart of Dixie. Låter som en skön avslutning på kvällen. :)