Elände

Cameron har feber även idag, och jag känner mig fortfarande skum. Och nu kan jag inte längre tänka att det bara är inbillning på bästa hypokondrikermanér. Halsontet är visserligen ett minne blott, men nästäppan är definitivt inget fantasifoster. Dessutom har även jag lite feber idag. Inte tillräckligt för att bli sängliggande, bara nog för att jag inte ska våga träna eller orka ta mig för någonting vettigt. Utom lite skrivande om Buffy, det känns i alla fall skönt. Planen är nog ändå att gå till jobbet imorgon, om läget inte försämras under natten. Om inte annat blir det ju en billigare karensdag om man går hem halvvägs igenom. ;)