Idag var en bra dag ända fram till... nyss. Jag hade en kort jobbdag (med få lektioner, woot). Sedan plugg med A-K och Johnny och vi blev helt färdiga med instuderingsfrågorna till språkhistorian. Och när jag kom hem hade Cam diskat, dammsugit och moppat! Bakade paj till fredagsfikat, lagade mat, tränade med Vanessa... och ringde till mor, och fick höra att de på arbetsförmedlingen sagt att Cams 90-dagarsperiod har nollställts och att han nu inte kan få pengar förrän i april! WHAT THE FUCK? Arbetsförmedlingen är inget annat än ett stort skämt. Har skrivit ett mail nu som inte var allt för muntert, hoppas verkligen att detta reder ut sig för hur snål ersättningen en arbetsökande får än är så skulle vi inte tacka nej till den precis.
Jo, en sak till hände som inte var kul just då, men som såhär i efterhand är ganska roande. Jag jobbade klart, gick på ica och handlade, hämtade ut ett paket, kom hem... och insåg att mina nycklar var AWOL, helt spårlöst försvunna. Plingade och blev insläppt av Cameron, så lunch fick jag mig... men mysteriet med nycklarna fanns hela tiden i bakhuvudet. Gick tillbaka till kontoret och hoppades på att de skulle ligga på skrivbordet. Det gjorde de inte. Pluggade. Letade igen i lärarrummet och höll precis på att ställa in mig på att måsta gå på Ica och fråga efter dem, när jag tillslut såg dem. På fläkten i köket. Varför lägger man nycklarna på fläkten i köket på jobbet? Vem vet, inte jag.
onsdag 19 januari 2011
måndag 17 januari 2011
Toppning modell extreme
Nu är jag inne på sidan 8 på c-uppsatsen. Yeeeeees. Och idag registrerade jag mig för engelskan också. Det verkar vara lite mer struktur på den kursen, fler deadlines och peer reviews och grejer. Och så ska den ha 20-25 sidor avhandling istället för 15-20. Kan inte säga att jag är förvånad, då spanskan styrs av en colombian och en chilenare som båda verkar leva enligt filosofin mañana, mañana... ;)
Annars har det inte hänt mycket annat än jobb. Jag var iväg på gymmet också, tränade återigen ensam så jag tänkte springa igen. Men efter tre km gav jag upp, då orkade mina krumma gamla ben inte med längre. Det får bli ett uppehåll nu fram till helgen i alla fall, och förhoppningsvis en tripp till en stad snart så jag kan investera i bättre skor. I alla fall, nu kom jag av mig lite. Det jag egentligen tänkte berätta var att jag sa hejdå till Cameron i Shaggy-tappning när jag gick, men när jag kom hem möttes jag istället av en flintskallig(!) främling:
Så kan det gå när man lämnar en amatör ensam med en kökssax.
Annars har det inte hänt mycket annat än jobb. Jag var iväg på gymmet också, tränade återigen ensam så jag tänkte springa igen. Men efter tre km gav jag upp, då orkade mina krumma gamla ben inte med längre. Det får bli ett uppehåll nu fram till helgen i alla fall, och förhoppningsvis en tripp till en stad snart så jag kan investera i bättre skor. I alla fall, nu kom jag av mig lite. Det jag egentligen tänkte berätta var att jag sa hejdå till Cameron i Shaggy-tappning när jag gick, men när jag kom hem möttes jag istället av en flintskallig(!) främling:
Så kan det gå när man lämnar en amatör ensam med en kökssax.
söndag 16 januari 2011
Buen día
Last week thought I saw you on the street
Turns out it was a bag of trash
Just a big old bag of trash
I thought you looked like a bag of trash
Dream Girl av The Lonely Island har gått på repeat i mitt huvud hela helgen. Fantastiskt bra sång. Mycket catchy. ;) (I like that! Talking to your shoe like it's a friend, I like that! Yelling at the walls and make pretend...)
Jag har haft en bra dag idag. Det är mer än man kan säga för Cameron, som har spytt ett antal gånger... dock verkar det inte vara magsjuka, utan snarare sviter från gårdagen. Hans magsår tycker inte om tequila, tydligen. :p
Jag inledde i alla fall dagen med ett pass på löpbandet, varefter jag följde med moder Svea till Näsliden och njöt av både middag och efterrätt. Eftersom Cam inte orkade följa med fick jag tillräckligt med lugn och ro för att kunna ägna en stund åt den fruktade c-uppsatsen. För varje sida som skrivs blir jag lite lättare till sinnes. Imorgon är det dags för registrering för nästa c-uppsats, men då den ska vara på engelska och jag planerar att skriva om Buffy så känns den inte alls lika betungande. Jag har inte kommit på den exakta frågeställningen än, men efter lite idébollande med moder lutar det mot en analys av profetiska drömmar, eller något liknande.
När jag kom hem efter middagen hade Cam äntligen börjat må lite bättre och vi myste till det och såg Edward Scissorhands. Och så har jag googlat löparskor, för mina har spruckit alldeles förfärligt, det är ett under att de ens går att springa i fortfarande. Vet dock inte om jag förstod så mycket om proponerande och supinerande steg... så det blir nog till att besöka en sportbutik och be om proffshjälp. Jag är väldigt sugen på att springa tjejmilen eller något liknande, men vet inte hur det skulle gå då mina ben är lika fräscha som en 80-årings ungefär, och större delen av det loppet går på asfalt. Mirakelskor är alltså vad jag behöver. Helst ska de kosta under 500 spänn också.
Turns out it was a bag of trash
Just a big old bag of trash
I thought you looked like a bag of trash
Dream Girl av The Lonely Island har gått på repeat i mitt huvud hela helgen. Fantastiskt bra sång. Mycket catchy. ;) (I like that! Talking to your shoe like it's a friend, I like that! Yelling at the walls and make pretend...)
Jag har haft en bra dag idag. Det är mer än man kan säga för Cameron, som har spytt ett antal gånger... dock verkar det inte vara magsjuka, utan snarare sviter från gårdagen. Hans magsår tycker inte om tequila, tydligen. :p
Jag inledde i alla fall dagen med ett pass på löpbandet, varefter jag följde med moder Svea till Näsliden och njöt av både middag och efterrätt. Eftersom Cam inte orkade följa med fick jag tillräckligt med lugn och ro för att kunna ägna en stund åt den fruktade c-uppsatsen. För varje sida som skrivs blir jag lite lättare till sinnes. Imorgon är det dags för registrering för nästa c-uppsats, men då den ska vara på engelska och jag planerar att skriva om Buffy så känns den inte alls lika betungande. Jag har inte kommit på den exakta frågeställningen än, men efter lite idébollande med moder lutar det mot en analys av profetiska drömmar, eller något liknande.
När jag kom hem efter middagen hade Cam äntligen börjat må lite bättre och vi myste till det och såg Edward Scissorhands. Och så har jag googlat löparskor, för mina har spruckit alldeles förfärligt, det är ett under att de ens går att springa i fortfarande. Vet dock inte om jag förstod så mycket om proponerande och supinerande steg... så det blir nog till att besöka en sportbutik och be om proffshjälp. Jag är väldigt sugen på att springa tjejmilen eller något liknande, men vet inte hur det skulle gå då mina ben är lika fräscha som en 80-årings ungefär, och större delen av det loppet går på asfalt. Mirakelskor är alltså vad jag behöver. Helst ska de kosta under 500 spänn också.
lördag 15 januari 2011
Distraktionsmoment
Helgen har gått i spelandets tecken. Igår kom Emma, Lasse och Stefan hit och fikade och körde en omgång TP. Idag drog Cam hem till Lasse för öl och tv-spel, och själv styrde jag stegen mot det Israelssonska residenset och fortsatte spelandet med att vinna 3 av 4 rundor av ett frågesportsspel som jag inte minns namnet på.
Annars har min dag mest gått ut på att inte skriva c-uppsats. Jag tog det lugnt på morgonen. Varför börja direkt? Jag hade ju hela dagen på mig… Sedan vaknade Cam och jag blev störd i min ”arbetsro”. Sedan gick jag och tränade. Och så solade jag. Och hux flux var det dags för middag… och så såg jag lite Vänner. Och sedan kom inbjudan från Eve och så var dagen slut. Så nu tänker jag faktiskt gå och lägga mig i denna någorlunda vettiga timma för att kunna vakna och ta friska tag hyfsat tidigt imorgon. Kanske. :p
Annars har min dag mest gått ut på att inte skriva c-uppsats. Jag tog det lugnt på morgonen. Varför börja direkt? Jag hade ju hela dagen på mig… Sedan vaknade Cam och jag blev störd i min ”arbetsro”. Sedan gick jag och tränade. Och så solade jag. Och hux flux var det dags för middag… och så såg jag lite Vänner. Och sedan kom inbjudan från Eve och så var dagen slut. Så nu tänker jag faktiskt gå och lägga mig i denna någorlunda vettiga timma för att kunna vakna och ta friska tag hyfsat tidigt imorgon. Kanske. :p
fredag 14 januari 2011
Långsamt farväl
Idag har jag bara jobbat ett par timmar, för i eftermiddag har jag fått ledigt för att gå på mormors begravning. Fick en stund i lugn och ro hemma också. Ända sedan jag kom hem har Kira legat på min mage och sagt krrrkrrrkrrr. Min lilla sötnöt. Bättre moralisk stöd får man leta efter. ;) Dock var det kanske inte så bra med tanke på att min tröja nu är svart med vita hår... och jag har ingen sån där klisterrulle. Det blir till att handplocka.
Veckan har varit högst normal. Kändes helt ok att komma igång med jobbet igen, även om jag har varit väldigt trött. Har även lyckats träna som vanligt... 8 km på 46 minuter igår. Och så är Eve hemma, så hon var här igår kväll och hälsade på och vi såg In Bruges. Brygge verkar vara en fin stad. Cam propagerar för en resa dit till påsk, men vi får väl se hur långt kapitalet räcker. Kanske om han får jobb. På tal om det så var han på arbetsförmedlingen igår och fick då veta att de hittat ett jobb åt honom - i Luleå. Lite väl långt pendlingsavstånd, tyvärr. Men vi letar enträget vidare.
Nu ska jag störa Kiras fridfulla kurrande eftersom jag måste gå och störa Camerons (hans kurrande kommer stötvis och det låter faktiskt mer som... grymtningar). Han sover fortfarande sött och det börjar väl vara dags för honom att göra sig iordning. Själv ska jag ta och äta något. Det kommer nog bli en tung eftermiddag. :/
Veckan har varit högst normal. Kändes helt ok att komma igång med jobbet igen, även om jag har varit väldigt trött. Har även lyckats träna som vanligt... 8 km på 46 minuter igår. Och så är Eve hemma, så hon var här igår kväll och hälsade på och vi såg In Bruges. Brygge verkar vara en fin stad. Cam propagerar för en resa dit till påsk, men vi får väl se hur långt kapitalet räcker. Kanske om han får jobb. På tal om det så var han på arbetsförmedlingen igår och fick då veta att de hittat ett jobb åt honom - i Luleå. Lite väl långt pendlingsavstånd, tyvärr. Men vi letar enträget vidare.
Nu ska jag störa Kiras fridfulla kurrande eftersom jag måste gå och störa Camerons (hans kurrande kommer stötvis och det låter faktiskt mer som... grymtningar). Han sover fortfarande sött och det börjar väl vara dags för honom att göra sig iordning. Själv ska jag ta och äta något. Det kommer nog bli en tung eftermiddag. :/
tisdag 11 januari 2011
Pust
Sista dagen i Malta satt vi uppe på hotelltaket i flera timmar och bara njöt av att få lite sol på våra vinterbleka Sverige-kroppar. Sedan åkte vi in till Valletta, åt på Pizza Hut och började så resan hemåt. Planet var lite försenat från Malta, så vi kom snabbt fram till att det skulle bli tufft att hinna med nattbussen till Marlene och bestämde oss för att sova hos Linnéa istället, eftersom hon snällt erbjudit sig och dessutom bor mer lägligt till inne i stan. Tji fick vi, för tunnelbanan är igenbommad på natten. Då vi inte var så sugna på en 20-minuterspromenad med packning kl. 02.00 (och vi dessutom inte visste åt vilket håll vi skulle) så blev det till att ragga upp en taxi. 200 kr fattigare var vi i alla fall nöjda och glada med att få komma in i värmen och sova några timmar.
Dagen efter fick vi dock veta att det inte var alla som uppskattade vår närvaro, för kvinnan som Linnéa hyr lägenheten av kom förbi för att hämta sina skor och visade klart och tydligt att vi tillhörde kategorin persona non grata. Visst, hon hade inte fått veta i förväg att vi skulle komma, men Linnéa själv visste ju inte heller om det förrän mitt i natten. Och har man inte klart och tydligt sagt att man inte tillåter övernattare så tycker jag inte att man har någon rätt att bete sig som en stuck up bitch som inte ens hälsar innan man börjar spy galla...
Efter den mindre trevliga början på morgonen hade vi i alla fall en bra dag. Vi tog en sväng på H&M med avsikt att sätta sprätt på presentkortet Cam fått i julklapp, men herrn fann inget som föll honom i smaken. Då åkte vi istället till Marlene och Alexander där vi blev bjudna på kaffe och småpratade lite. Lite för trevligt blev de nog, för när vi äntligen samlat ihop vårt pick och pack och begav oss mot centrum igen insåg vi att vi varit lite tidsoptimister. Efter en språngmarsch till Linnéa för att hämta det vi lämnat där kom vi till Centralen med andan i halsen och bestämde oss för att lägga några kronor extra på ArlandaExpress-tåget för att vara helt säkra på att hinna till flygplatsen i tid.
Tyvärr var ArlandaExpress inte alls i form. Tydligen var det något signalfel i Upplandsväsby som spökade. Två avgångar blev i alla fall inställda, och vi fick vänta i ungefär 20 minuter på vårt tåg. När det äntligen kom informerade de i högtalarna om att det kanske skulle ta lite längre tid än vanligt, en sisådär 25-30 minuter istället för de sedvanliga 20. 70 minuter senare anlände vi till Arlanda, och då hade vårt plan förstås redan lyft. Vi fick vackert pröjsa nästan 1400 kronor för nya biljetter till planet som gick 21.10 istället, och kom i slutändan inte hem till Malå förrän efter midnatt. Stackars pappa fick sig en nattlig biltur till Skellefteå!
Jag har precis författat ett brev till ArlandaExpress om händelsen, och jag höll faktiskt en ganska civiliserad ton då det jag läst på internet tyder på att de brukar vara ganska frikostiga med ersättning i sådana här fall. Men om de krånglar, då blir jag nog otrevligt! :p Tyvärr verkar man inte kunna maila dem, utan jag måste skriva ut något formulär och skicka in med vanlig post. Men då kan jag ju skicka kopior på våra biljetter på samma gång, för jag antar att de inte kommer att ge mig några pengar hur som helst om jag inte bifogar bevis.
Oj, vad lång min klagosång blev. :p Hur som helst så var resan till Malta helt klart värt det, trots att det krånglade en del. Jag känner mig mycket gladare och lättare till sinnes än vad jag skulle ha gjort om jag stannar i snökaoset. Första jobbardagen idag kändes tom helt ok, trots att den följde på en ganska kort natt. Jag fick riktigt mycket gjort, planerade upp två av tre språkval ända fram till vecka 12. Och första riktiga lektionerna har jag inte förrän på torsdag, så förhoppningsvis blir resten av planeringsjobbet uppstyrt imorgon.
När jag kom hem idag var jag dessutom så pass disciplinerad att jag faktiskt jobbade en del med min C-uppsats. Ca. 3 timmar resulterade i en dryg sida av faktisk avhandling... men jag tycker jag har fått lite mer struktur på det nu, så imorgon ska jag försöka sätta mig igen med ny energi. Nu ska jag umgås med Cam en stund innan jag går och lägger mig, för förutom att jag jobbat och pluggat har jag också hunnit på gymmet en sväng med Vanessa. Produktiv dag. :)
Dagen efter fick vi dock veta att det inte var alla som uppskattade vår närvaro, för kvinnan som Linnéa hyr lägenheten av kom förbi för att hämta sina skor och visade klart och tydligt att vi tillhörde kategorin persona non grata. Visst, hon hade inte fått veta i förväg att vi skulle komma, men Linnéa själv visste ju inte heller om det förrän mitt i natten. Och har man inte klart och tydligt sagt att man inte tillåter övernattare så tycker jag inte att man har någon rätt att bete sig som en stuck up bitch som inte ens hälsar innan man börjar spy galla...
Efter den mindre trevliga början på morgonen hade vi i alla fall en bra dag. Vi tog en sväng på H&M med avsikt att sätta sprätt på presentkortet Cam fått i julklapp, men herrn fann inget som föll honom i smaken. Då åkte vi istället till Marlene och Alexander där vi blev bjudna på kaffe och småpratade lite. Lite för trevligt blev de nog, för när vi äntligen samlat ihop vårt pick och pack och begav oss mot centrum igen insåg vi att vi varit lite tidsoptimister. Efter en språngmarsch till Linnéa för att hämta det vi lämnat där kom vi till Centralen med andan i halsen och bestämde oss för att lägga några kronor extra på ArlandaExpress-tåget för att vara helt säkra på att hinna till flygplatsen i tid.
Tyvärr var ArlandaExpress inte alls i form. Tydligen var det något signalfel i Upplandsväsby som spökade. Två avgångar blev i alla fall inställda, och vi fick vänta i ungefär 20 minuter på vårt tåg. När det äntligen kom informerade de i högtalarna om att det kanske skulle ta lite längre tid än vanligt, en sisådär 25-30 minuter istället för de sedvanliga 20. 70 minuter senare anlände vi till Arlanda, och då hade vårt plan förstås redan lyft. Vi fick vackert pröjsa nästan 1400 kronor för nya biljetter till planet som gick 21.10 istället, och kom i slutändan inte hem till Malå förrän efter midnatt. Stackars pappa fick sig en nattlig biltur till Skellefteå!
Jag har precis författat ett brev till ArlandaExpress om händelsen, och jag höll faktiskt en ganska civiliserad ton då det jag läst på internet tyder på att de brukar vara ganska frikostiga med ersättning i sådana här fall. Men om de krånglar, då blir jag nog otrevligt! :p Tyvärr verkar man inte kunna maila dem, utan jag måste skriva ut något formulär och skicka in med vanlig post. Men då kan jag ju skicka kopior på våra biljetter på samma gång, för jag antar att de inte kommer att ge mig några pengar hur som helst om jag inte bifogar bevis.
Oj, vad lång min klagosång blev. :p Hur som helst så var resan till Malta helt klart värt det, trots att det krånglade en del. Jag känner mig mycket gladare och lättare till sinnes än vad jag skulle ha gjort om jag stannar i snökaoset. Första jobbardagen idag kändes tom helt ok, trots att den följde på en ganska kort natt. Jag fick riktigt mycket gjort, planerade upp två av tre språkval ända fram till vecka 12. Och första riktiga lektionerna har jag inte förrän på torsdag, så förhoppningsvis blir resten av planeringsjobbet uppstyrt imorgon.
När jag kom hem idag var jag dessutom så pass disciplinerad att jag faktiskt jobbade en del med min C-uppsats. Ca. 3 timmar resulterade i en dryg sida av faktisk avhandling... men jag tycker jag har fått lite mer struktur på det nu, så imorgon ska jag försöka sätta mig igen med ny energi. Nu ska jag umgås med Cam en stund innan jag går och lägger mig, för förutom att jag jobbat och pluggat har jag också hunnit på gymmet en sväng med Vanessa. Produktiv dag. :)
lördag 8 januari 2011
A Farewell to Malta
Nu lider vår vistelse här på Malta mot sitt slut, vilket inte känns sådär fantastiskt bra med tanke på jobbet som väntar där hemma. En helt ny termin tar sin början på tisdag, ve och fasa. :p Snön och kylan känns inte heller helt ok. Däremot längtar jag en hel del efter min katt, som lever rövare hos Stefan. :)
Sedan senaste uppdateringen har vi hunnit med en dagstripp till grannön Gozo. Där blev vi uppraggade av en taxichaufför som ville köra oss runt hela dagen och visa oss alla sevärdheter. Efter att ha prutat rätt häftigt gick vi med på det erbjudandet och det var det värt, för vi hade det riktigt bekvämt därefter. Vi såg citadellet i Victoria, Azure Window, Ggantija Temple (den äldsta fristående byggnaden i världen) och Calypsos grotta (känd från Odyssén). På kvällen kom vi hem, åt middag på en ny restaurang, delade på en vinflaska vi hade inköpt för hela 18 kronor och spelade kort.
Idag åkte vi åt andra hållet, nämligen till huvudstaden Valletta. Där var vi inte alls lika kulturella, utan strosade mest runt i godan ro och gick in i en och annan affär. Jag fyndade ett par jättebra jeans på Pull and Bear för 180 kr. Yeah baby. Sedan satt vi ett tag på ett torg och njöt av solskenet och lite glass i äkta gelato-stil.
Imorgon är vår sista dag här och då ska vi försöka sola lite innan vi beger oss mot Valletta igen och sedan vidare till flygplatsen. Planet går först 19.20, och med lite tur hinner vi till Slussen i Stockholm innan sista bussen hem till Marlene går. Annars blir det en natt på T-Centralen… :p Men förhoppningsvis hörs jag av nästa gång på måndag förmiddag då jag utvilad och glad vaknar upp i en etta i Gustavsberg.
Sedan senaste uppdateringen har vi hunnit med en dagstripp till grannön Gozo. Där blev vi uppraggade av en taxichaufför som ville köra oss runt hela dagen och visa oss alla sevärdheter. Efter att ha prutat rätt häftigt gick vi med på det erbjudandet och det var det värt, för vi hade det riktigt bekvämt därefter. Vi såg citadellet i Victoria, Azure Window, Ggantija Temple (den äldsta fristående byggnaden i världen) och Calypsos grotta (känd från Odyssén). På kvällen kom vi hem, åt middag på en ny restaurang, delade på en vinflaska vi hade inköpt för hela 18 kronor och spelade kort.
Idag åkte vi åt andra hållet, nämligen till huvudstaden Valletta. Där var vi inte alls lika kulturella, utan strosade mest runt i godan ro och gick in i en och annan affär. Jag fyndade ett par jättebra jeans på Pull and Bear för 180 kr. Yeah baby. Sedan satt vi ett tag på ett torg och njöt av solskenet och lite glass i äkta gelato-stil.
Imorgon är vår sista dag här och då ska vi försöka sola lite innan vi beger oss mot Valletta igen och sedan vidare till flygplatsen. Planet går först 19.20, och med lite tur hinner vi till Slussen i Stockholm innan sista bussen hem till Marlene går. Annars blir det en natt på T-Centralen… :p Men förhoppningsvis hörs jag av nästa gång på måndag förmiddag då jag utvilad och glad vaknar upp i en etta i Gustavsberg.
torsdag 6 januari 2011
Dag 2
Idag har vi sett lite mer av omgivningen. Jag, Eve och Anna började dagen med hotellfrukost och tog sedan en promenad här i Melliha. Cam å andra sidan hade inte lyckats somna förrän 07.30 (jetlag) och orkade inte ta sig upp ur sängen förrän vid 15-tiden. Han missade mycket roligt, med andra ord. Jag vet inte hur varmt det är här, men idag har det varit soligt och ganska behagligt t-shirtväder.
När Cam vaknat spatserade vi runt stan en stund till, åt en ganska tidig middag och vilade sedan en stund innan vi begav oss till gymmet. Så underbart att kunna hålla igång rutinerna någorlunda även på semestern! För min del blev det en sisådär 6 km på löpbandet.
Eftersom vår middag blev Cams frukost var han hungrig igen nu på kvällen, och vi kom verkligen till restaurangen i sista minuten och lyckades få in en beställning innan den stängde. Nu ikväll ska vi bara ta det lugnt. Imorgon blir det en tur till grannön Gozo som tydligen ska vara fin. Jag hoppas kunna rapportera mer om det snart. Tyvärr går vårt internet ut om ungefär en halvtimme. Det är inte gratis (underligt nog på ett såhär dyrt hotell), och vi har bara betalat för 24 timmar. Troligtvis blir det en till 24-timmarsperiod innan vi åker hem, men den kanske vi sparar till lördag/söndag och då blir det blogguppehåll imorgon i så fall.
Vid hamnen:
onsdag 5 januari 2011
* * * *
Malta, my love. Vi kom hit på kvällen efter att ha rest hela dagen, och hittills har det varit legendary. Ryanair är ju som det är, och taxichauffören som skjutsade oss till hotellet skrämde skiten ur oss genom att kryssa mellan bilar i tättraffikerade filer i 100 mph... men när vi väl kom fram, OH MY. Eve fick sköta hotellbokningen, och det tror jag hon ska få göra oftare. Vi bor fyrstjärnigt. Rummet är fabulous, frukost ingår och det finns ett spa på våningen nedanför. Och ett gym som är GRATIS. I'm in heaven. Det kommer helt klart att bli svårt att återgå till vandrarhem efter detta. :p Jag lägger upp lite bilder så får ni se själva vad jag menar:
Lobbyn.
Lobbyn igen.
Vårt rum.
Vy från balkongen.
Lobbyn igen.
Vårt rum.
Vy från balkongen.tisdag 4 januari 2011
Kung Linn
Nu är jag i Stockholm, närmare bestämt hos Marlene och Alexander i Gustavsberg. Jag kom hit igår morse, efter en horribel natt i Y-buss våld. De hade värmen på full sprutt, och det var ca. 27 grader inne i bussen. Självklart satt jag på fönsterplats, precis intill elementet... det blev inte mycket sömn. Men i övrigt gick resan bra. Jag kom fram till Marlene och Alexander vid 7-tiden på morgonen, och då fick jag i alla fall sova drygt tre timmar.
På något vis lyckades jag i alla fall hålla mig vaken genom gårdagen, och jag och Marlene var till och med så hurtiga att vi gick en skogspromenad på ca 8 km. Sedan åt vi tacos och spelade Geni, och så var det tillslut läggdags och jag sov sött som aldrig förr på soffan. 10,5 timmar senare kändes det fortfarande småtungt att stiga upp... men då var det dags att åka in till stan för att fika med Linnéa och sedan möta Cam vid City Terminalen. :)
Sedan vi kom tillbaka till lägenheten har vi inte gjort så mycket, jag googlade en massa tatueringar för jag fick en knäpp... och sen spelade vi spel igen, denna gång Kung/Slum (aka Neger/President) där jag, efter 10 rafflande omgångar, korades som segrare. Wohoo. ;) Nu är det läggdags, och imorgon blir det resande igen. Jag har med mig datorn, för jag har skolarbete som måste göras. Förhoppningsvis finns det gratis wifi på hotellet, så då ska nog även bloggandet kunna hållas igång. Den som lever får se!
På något vis lyckades jag i alla fall hålla mig vaken genom gårdagen, och jag och Marlene var till och med så hurtiga att vi gick en skogspromenad på ca 8 km. Sedan åt vi tacos och spelade Geni, och så var det tillslut läggdags och jag sov sött som aldrig förr på soffan. 10,5 timmar senare kändes det fortfarande småtungt att stiga upp... men då var det dags att åka in till stan för att fika med Linnéa och sedan möta Cam vid City Terminalen. :)
Sedan vi kom tillbaka till lägenheten har vi inte gjort så mycket, jag googlade en massa tatueringar för jag fick en knäpp... och sen spelade vi spel igen, denna gång Kung/Slum (aka Neger/President) där jag, efter 10 rafflande omgångar, korades som segrare. Wohoo. ;) Nu är det läggdags, och imorgon blir det resande igen. Jag har med mig datorn, för jag har skolarbete som måste göras. Förhoppningsvis finns det gratis wifi på hotellet, så då ska nog även bloggandet kunna hållas igång. Den som lever får se!
söndag 2 januari 2011
Back to the Future
Jag sitter i Saras källare i Holmsund och tittar på medan hon syr. Vi har varit inne i stan idag och tittat på tyger, och nu har vi inhandlat det som behövs för att sy livet på min klänning. Tanken är att det ska bli en liten kombo av två modeller som vi hittade på Internet häromdagen. Det blir bara en början ikväll, för om ungefär en och en halv timme ska jag hoppa på y-bussen mot Stockholm där jag ska hälsa på Marlene i ett par dagar. På tisdag kommer Cameron till Sverige och på onsdag åker vi vidare till Malta. :)
Kira har flyttat in hos Stefan nu under tiden jag är borta. Det kändes småjobbigt att lämna ifrån mig mitt kärleksbarn, men jag vet att hon och Stefan brukar komma riktigt bra överrens och hon kommer nog att vara riktigt bortskämd (och välgödd) när hon flyttar hem igen. :)
Kira har flyttat in hos Stefan nu under tiden jag är borta. Det kändes småjobbigt att lämna ifrån mig mitt kärleksbarn, men jag vet att hon och Stefan brukar komma riktigt bra överrens och hon kommer nog att vara riktigt bortskämd (och välgödd) när hon flyttar hem igen. :)
lördag 1 januari 2011
Årskrönikan 2010
Januari
Det nya året inleddes i Booneville, Mississippi med en brakfest. Sedan blev det ren och skär semester i USA i ungefär två veckor till innan jag i sällskap med Cameron begav mig till Guanajuato, Mexico. Där tampades vi med hagel, iskalla duschar, underlig bostadsmarknad och riktigt insnöad byråkrati. Men med en hel del hjälp från vår svensktalande mexikanske vän Jorge (aka. Jörgen) ordnade sig det mesta till slut. Månaden avslutades med ett första besök i San Miguel de Allende för att ansöka om ett mexikanskt visum.
Februari
Regn, regn och åter regn. Det var kallt och bedrövligt i Guanajuato, och jag och Cam muntrade upp oss(?) med ett besök på mumiemuséet. Vi hann också upptäcka att mexikansk glass ofta är baserad på grönsaksfett och smakar allt annat än gott innan Cam lämnade mig för att återvända till staterna 7/2. Jag umgicks en del med de ”äkta” mexikanerna och insåg att shorts var ett för utmanande plagg för att ha på sig i Mexico där hud – även knähud – ses som en inbjudan att komma med sexistiska kommentarer. I min pojkväns frånvaro firade jag alla hjärtans dag med ett gäng tjejer på fin restaurang. Jag besteg mitt första mexikanska berg och fick min första ”förkylning” (mögelallergi) som sedan ledde till total förlust av rösten efter en festkväll med Alma i León. Slutligen så gjorde jag två återbesök i San Miguel, men var mitt visum klart? Svar nej.
Mars
Ytterligare en resa till San Miguel och det efterlängtade visumet var äntligen mitt. Mamma och Åsa kom på besök, och vi besökte bland annat Mexico City där vi tittade på ruinerna i Teotihuacán. De övertalade mig att flytta ifrån mögelhålet (aka min lägenhet) och lyckades på något vis komma med i mexikanska varianten av Dolda kameran. Själv gjorde jag tv-debut i sällskap med Sanna som stannade till hos mig en stund under sin jorden runt-resa. Vi rodde nämligen hem varsin statisroll i såpan Quiéreme tonto (ung. Älska mig, din tok!). Vi hann också med en tripp till stranden i Manzanillo, där vi bodde på ett vandrarhem ägt av en mycket drogliberal kanadensisk hippie. På vägen hem stannade vi till hos Sannas kompis Viri i Guadalajara och njöt av lite mexikanskt familjeliv. Jag packade ihop min lägenhet och drog till USA över påsklovet och frisknade till från både mögelförkylningen och en konstig magåkomma som jag dragit på mig de sista dagarna i Mexico.
April
Jag deltog i min första Egg Hunt hemma hos Camerons mamma i Dumas, såg ett dött murmeldjur och fick gå på Chevelle-konsert. Tillbaka i Mexico flyttade jag in på Hostal Cafetín och pluggpluggpluggade resten av månaden. Inte den roligaste tiden alltså… men vädret var fint. :p
Maj
Jag upptäckte glädjen av att shoppa i León och investerade bland annat i en skinnjacka. Eve kom på besök och vi åkte till södra Mexico där vi såg underjordiska sjöar och fick vara med på en danslektion där hela byn Yodzoknot medverkade. Vi såg lite av ruinerna i Chichén Itzá, fann paradiset på stranden i Tulum och vakade hystiskt en hel natt på ett ekohotell av rädsla för kackerlackorna som kom krypandes längs väggarna. Resten av månaden gick mest åt till tentor och slutuppsatser, men jag återupptog även mina joggingrundor som varit obefintliga i ungefär 5 månader. Nya löparskor ledde till de mest makabra skavsår jag någonsin skådat och veckor med flipflops som enda skoalternativ.
Juni
Gjorde bort de sista tentorna. Marlene och Emelie kom på besök och vi shoppade, bergsklättrade och blev regnade på eftersom monsunsäsongen började. Vi åkte sedan vidare mot kusten, närmare bestämt till Zihuatanejo där solen fortfarande sken. Där fanns också billig mango, halvliterskaffedrinkar och delfiner man fick simma med mot en hutlös summa pengar. Paradiset rediscovered, med andra ord. Mot slutet av månaden åkte jag återigen till USA där jag var på vippen att bli deporterad innan en snäll tulltjänsteman bestämde sig för att låtsas att jag var mexikan. Jag fick alltså komma mig iväg till mitt älskade Mississippi ändå, och spenderade tiden där med att gosa med hundvalpar hos Cams mamma och steka i Ricks båt i Bay Springs. Dessutom blev jag anställd som lärare på skolan i Malå inför höstterminen.
Juli
4th of July firades med ett sprakande fyrverkeri i en park i Tupelo. Jag och Cam gjorde ett besök på Memphis Zoo, och sedan begav jag mig mot Sverige för första gången under året. Hem åkte jag dock inte, utan det blev en avstickare till Kalmar och Öland för några härliga dagar med Sanna och Linnéa. Sedan bar det av mot Norrlands skogar och regnet som växelvis strilade och öste lokalt över Malå hela sommaren. Cam blev äntligen beviljad uppehållstillstånd och jag började så smått flytta in i lägenheten.
Augusti
Maja och Josse gifte sig och jag fick besök av Eve och Anna under bröllopshelgen. En ullig, gullig liten hårboll vid namn Kira flyttade in hos mig och förgyllde min tillvaro. Terminen började på skolan och jag kunde officiellt titulera mig (obehörig) lärare i spanska och tyska. Månaden avslutades med ett besök i Piteå och fyndande på loppis i Badhusparken.
September
Jobbet flöt på och jag sprang skoljoggen där jag hamnade på en imponerande 9onde plats. Cameron flyttade äntligen till Sverige och spenderade första helgen (inklusive vår 5-årsdag) sängliggandes med halsfluss. Jag fyllde 23 och kände mig genast klokare och mer mogen.
Oktober
Jag köpte gymkort och bildade en träningsnarkomanernas union tillsammans med Vanessa. Även jag drabbades av den fruktade halsflussen och fick klara mig på enbart flytande föda i flera dagar. Det snöade ute och blev vinter över en natt. Vi firade Halloween med buller och bång och gick på hotellet som en boxare och en zombie.
November
Jag och Vanessa bestämde oss för att söka utlandsjobb till sommaren och inledde en intensiv (men fruktlös) jakt på lämplig sysselsättning. Personalfest följdes av 80-talskväll på hotellet, och jag satte nya storleksrekord med min frisyr. Jag och Cameron firade Thanksgiving tillsammans med Emma och Stefan och lagade till alla de traditionella rätterna. Några dagar senare samlades vi igen (+ Lasse och Lovisa), denna gång för att fira första advent med pepparkakshusbyggnationer.
December
Cameron övergav mig alldeles i början av månaden för att spendera jul och nyår i Amerikatt med sin familj. Jag stannade kvar hemma och hade en ganska konstig månad i och med att mormor blev sjuk. Nyårsafton blev en lugn tillställning med släkten.
Det nya året inleddes i Booneville, Mississippi med en brakfest. Sedan blev det ren och skär semester i USA i ungefär två veckor till innan jag i sällskap med Cameron begav mig till Guanajuato, Mexico. Där tampades vi med hagel, iskalla duschar, underlig bostadsmarknad och riktigt insnöad byråkrati. Men med en hel del hjälp från vår svensktalande mexikanske vän Jorge (aka. Jörgen) ordnade sig det mesta till slut. Månaden avslutades med ett första besök i San Miguel de Allende för att ansöka om ett mexikanskt visum.
Februari
Regn, regn och åter regn. Det var kallt och bedrövligt i Guanajuato, och jag och Cam muntrade upp oss(?) med ett besök på mumiemuséet. Vi hann också upptäcka att mexikansk glass ofta är baserad på grönsaksfett och smakar allt annat än gott innan Cam lämnade mig för att återvända till staterna 7/2. Jag umgicks en del med de ”äkta” mexikanerna och insåg att shorts var ett för utmanande plagg för att ha på sig i Mexico där hud – även knähud – ses som en inbjudan att komma med sexistiska kommentarer. I min pojkväns frånvaro firade jag alla hjärtans dag med ett gäng tjejer på fin restaurang. Jag besteg mitt första mexikanska berg och fick min första ”förkylning” (mögelallergi) som sedan ledde till total förlust av rösten efter en festkväll med Alma i León. Slutligen så gjorde jag två återbesök i San Miguel, men var mitt visum klart? Svar nej.
Mars
Ytterligare en resa till San Miguel och det efterlängtade visumet var äntligen mitt. Mamma och Åsa kom på besök, och vi besökte bland annat Mexico City där vi tittade på ruinerna i Teotihuacán. De övertalade mig att flytta ifrån mögelhålet (aka min lägenhet) och lyckades på något vis komma med i mexikanska varianten av Dolda kameran. Själv gjorde jag tv-debut i sällskap med Sanna som stannade till hos mig en stund under sin jorden runt-resa. Vi rodde nämligen hem varsin statisroll i såpan Quiéreme tonto (ung. Älska mig, din tok!). Vi hann också med en tripp till stranden i Manzanillo, där vi bodde på ett vandrarhem ägt av en mycket drogliberal kanadensisk hippie. På vägen hem stannade vi till hos Sannas kompis Viri i Guadalajara och njöt av lite mexikanskt familjeliv. Jag packade ihop min lägenhet och drog till USA över påsklovet och frisknade till från både mögelförkylningen och en konstig magåkomma som jag dragit på mig de sista dagarna i Mexico.
April
Jag deltog i min första Egg Hunt hemma hos Camerons mamma i Dumas, såg ett dött murmeldjur och fick gå på Chevelle-konsert. Tillbaka i Mexico flyttade jag in på Hostal Cafetín och pluggpluggpluggade resten av månaden. Inte den roligaste tiden alltså… men vädret var fint. :p
Maj
Jag upptäckte glädjen av att shoppa i León och investerade bland annat i en skinnjacka. Eve kom på besök och vi åkte till södra Mexico där vi såg underjordiska sjöar och fick vara med på en danslektion där hela byn Yodzoknot medverkade. Vi såg lite av ruinerna i Chichén Itzá, fann paradiset på stranden i Tulum och vakade hystiskt en hel natt på ett ekohotell av rädsla för kackerlackorna som kom krypandes längs väggarna. Resten av månaden gick mest åt till tentor och slutuppsatser, men jag återupptog även mina joggingrundor som varit obefintliga i ungefär 5 månader. Nya löparskor ledde till de mest makabra skavsår jag någonsin skådat och veckor med flipflops som enda skoalternativ.
Juni
Gjorde bort de sista tentorna. Marlene och Emelie kom på besök och vi shoppade, bergsklättrade och blev regnade på eftersom monsunsäsongen började. Vi åkte sedan vidare mot kusten, närmare bestämt till Zihuatanejo där solen fortfarande sken. Där fanns också billig mango, halvliterskaffedrinkar och delfiner man fick simma med mot en hutlös summa pengar. Paradiset rediscovered, med andra ord. Mot slutet av månaden åkte jag återigen till USA där jag var på vippen att bli deporterad innan en snäll tulltjänsteman bestämde sig för att låtsas att jag var mexikan. Jag fick alltså komma mig iväg till mitt älskade Mississippi ändå, och spenderade tiden där med att gosa med hundvalpar hos Cams mamma och steka i Ricks båt i Bay Springs. Dessutom blev jag anställd som lärare på skolan i Malå inför höstterminen.
Juli
4th of July firades med ett sprakande fyrverkeri i en park i Tupelo. Jag och Cam gjorde ett besök på Memphis Zoo, och sedan begav jag mig mot Sverige för första gången under året. Hem åkte jag dock inte, utan det blev en avstickare till Kalmar och Öland för några härliga dagar med Sanna och Linnéa. Sedan bar det av mot Norrlands skogar och regnet som växelvis strilade och öste lokalt över Malå hela sommaren. Cam blev äntligen beviljad uppehållstillstånd och jag började så smått flytta in i lägenheten.
Augusti
Maja och Josse gifte sig och jag fick besök av Eve och Anna under bröllopshelgen. En ullig, gullig liten hårboll vid namn Kira flyttade in hos mig och förgyllde min tillvaro. Terminen började på skolan och jag kunde officiellt titulera mig (obehörig) lärare i spanska och tyska. Månaden avslutades med ett besök i Piteå och fyndande på loppis i Badhusparken.
September
Jobbet flöt på och jag sprang skoljoggen där jag hamnade på en imponerande 9onde plats. Cameron flyttade äntligen till Sverige och spenderade första helgen (inklusive vår 5-årsdag) sängliggandes med halsfluss. Jag fyllde 23 och kände mig genast klokare och mer mogen.
Oktober
Jag köpte gymkort och bildade en träningsnarkomanernas union tillsammans med Vanessa. Även jag drabbades av den fruktade halsflussen och fick klara mig på enbart flytande föda i flera dagar. Det snöade ute och blev vinter över en natt. Vi firade Halloween med buller och bång och gick på hotellet som en boxare och en zombie.
November
Jag och Vanessa bestämde oss för att söka utlandsjobb till sommaren och inledde en intensiv (men fruktlös) jakt på lämplig sysselsättning. Personalfest följdes av 80-talskväll på hotellet, och jag satte nya storleksrekord med min frisyr. Jag och Cameron firade Thanksgiving tillsammans med Emma och Stefan och lagade till alla de traditionella rätterna. Några dagar senare samlades vi igen (+ Lasse och Lovisa), denna gång för att fira första advent med pepparkakshusbyggnationer.
December
Cameron övergav mig alldeles i början av månaden för att spendera jul och nyår i Amerikatt med sin familj. Jag stannade kvar hemma och hade en ganska konstig månad i och med att mormor blev sjuk. Nyårsafton blev en lugn tillställning med släkten.
onsdag 29 december 2010
Dagens fynd
-trumvirvel-
...påsen!Busy Little Beaver
I mitt huvud har mycket handlat om mormor de senaste dagarna, men samtidigt har livet pågått som vanligt och mycket har hänt som jag inte har skrivit om här på bloggen. Till exempel var ju Sara hos mig och hälsade på, och vi hade drygt ett dygn av intensivt och trevligt umgänge.
Idag blev det också en impulsresa till Skellefteå, i första hand för att inhandla en tv. Någon sådan blev det dock inte, då vi var aningen stressade och inte hann kolla runt så mycket. Däremot hittade jag en klänning, en huvtröja, ett linne, en skjorta, och nätleggings. Allt detta plus bensin och parkering och jag klarade mig på just över 500 kr. Mellandagsrea, I love you. Funderar nu på att klicka hem en flatscreen online istället. Fast samtidigt så kanske jag klarar mig med tjocka Berta ett tag till. Vi får se hur stort ha-begäret blir, helt enkelt.
Kl. 16 var vi hemma igen och det var dags för minnesstund på sjukhuset. Jag tycker egentligen mest det är obehagligt med sådana organiserade sorgestunder, men samtidigt är det ju den chans man får att säga ett sista farväl… efteråt var det fika för vissa, men tydligen skulle vi inte alla rymmas så jag och pappa for hem till mig istället och åt grillad kyckling (min bästa och pappas kanske värsta rätt..?). Tycker på sätt och vis att det var skönt att inte behöva fortsätta vara omgiven av allas sorg hela tiden… det blir så konstigt. Hellre tänker jag på mormor i min ensamhet.
Jag och pappa gick sedan till syster Jenny och fikade lite, och Tyra och jag lekte med hennes nycklar som hon fått i julklapp. De hette Lisa och Klara och bodde i ett stort, rosa hus… tänk om man fortfarande hade den fantasin. ;) Nu har jag varit hemma hos Kira en stund, men ska alldeles strax bege mig till gymmet och springa 6-8 km… får se vad jag orkar och hur mycket jag hinner innan de stänger klockan 21. Hoppas Vanessa slutar jobba snart så vi får komma igång!
Ps. Förresten glömde jag skriva att jag fick ett telefonsamtal från A-K när jag stod inne i provhytten på Cubus. Skulle inte vi plugga idag, undrade hon. Jovisst ja, det skulle vi ju. Förstår inte hur jag kunde ha glömt det så totalt. Inte mycket att göra åt när jag redan var på plats i Skellet...
Idag blev det också en impulsresa till Skellefteå, i första hand för att inhandla en tv. Någon sådan blev det dock inte, då vi var aningen stressade och inte hann kolla runt så mycket. Däremot hittade jag en klänning, en huvtröja, ett linne, en skjorta, och nätleggings. Allt detta plus bensin och parkering och jag klarade mig på just över 500 kr. Mellandagsrea, I love you. Funderar nu på att klicka hem en flatscreen online istället. Fast samtidigt så kanske jag klarar mig med tjocka Berta ett tag till. Vi får se hur stort ha-begäret blir, helt enkelt.
Kl. 16 var vi hemma igen och det var dags för minnesstund på sjukhuset. Jag tycker egentligen mest det är obehagligt med sådana organiserade sorgestunder, men samtidigt är det ju den chans man får att säga ett sista farväl… efteråt var det fika för vissa, men tydligen skulle vi inte alla rymmas så jag och pappa for hem till mig istället och åt grillad kyckling (min bästa och pappas kanske värsta rätt..?). Tycker på sätt och vis att det var skönt att inte behöva fortsätta vara omgiven av allas sorg hela tiden… det blir så konstigt. Hellre tänker jag på mormor i min ensamhet.
Jag och pappa gick sedan till syster Jenny och fikade lite, och Tyra och jag lekte med hennes nycklar som hon fått i julklapp. De hette Lisa och Klara och bodde i ett stort, rosa hus… tänk om man fortfarande hade den fantasin. ;) Nu har jag varit hemma hos Kira en stund, men ska alldeles strax bege mig till gymmet och springa 6-8 km… får se vad jag orkar och hur mycket jag hinner innan de stänger klockan 21. Hoppas Vanessa slutar jobba snart så vi får komma igång!
Ps. Förresten glömde jag skriva att jag fick ett telefonsamtal från A-K när jag stod inne i provhytten på Cubus. Skulle inte vi plugga idag, undrade hon. Jovisst ja, det skulle vi ju. Förstår inte hur jag kunde ha glömt det så totalt. Inte mycket att göra åt när jag redan var på plats i Skellet...
tisdag 28 december 2010
Mormor ♥
Igår somnade mormor in. Jag tror det var bra, nu behöver hon inte ha ont mer. Men jag kommer att sakna henne oerhört.
I carry the things that remind me of you
In loving memory of
The one that was so true
Your were as kind as you could be
And even though you're gone
You still mean the world to me
I've never knew what it was to be alone, no
Cause you were always there for me
You were always there waiting
But now I come home and it's not the same, no
It feels empty and alone
I can't believe you're gone
And I know, you're a part of me
And it's your song that sets me free
I sing it while I feel I can't hold on
I sing tonight cause it comforts me
I'm glad he set you free from sorrow
I'll still love you more tomorrow
And you will be here with me still
And what you did you did with feeling
And you always found the meaning
And you always will
(In Loving Memory, Alter Bridge)
I carry the things that remind me of you
In loving memory of
The one that was so true
Your were as kind as you could be
And even though you're gone
You still mean the world to me
I've never knew what it was to be alone, no
Cause you were always there for me
You were always there waiting
But now I come home and it's not the same, no
It feels empty and alone
I can't believe you're gone
And I know, you're a part of me
And it's your song that sets me free
I sing it while I feel I can't hold on
I sing tonight cause it comforts me
I'm glad he set you free from sorrow
I'll still love you more tomorrow
And you will be here with me still
And what you did you did with feeling
And you always found the meaning
And you always will
(In Loving Memory, Alter Bridge)
söndag 26 december 2010
Idag är en annan dag
Juldagens utgång blev en trevlig historia. Förfest hos Vanessa med Cranium-spelande med Moa och Isabelle. Sedan hotellet där det var massvis med folk, varav många var kändisar från förr. Tiden bara flög, kändes det som, och när det var stängningsdags avböjde jag inbjudan till efterfest och sprang hem (bokstavligt talat, vet inte vad vi fick för oss…) i sällskap med Moa som sov över hos mig.
Imorse väckte min älskade lilla hårboll mig med ivriga jamanden, så jag släpade mig från sängen till soffan för att hålla henne sällskap. Dock kände jag genast att det inte var färdigsovet, så jag slocknade ett par timmar till. Vid 12-tiden började vi vakna till båda två, men fortsatte att ta det ganska lugnt och såg mest tv och åt pommes. :)
När Moa for kände jag att jag var tvungen att städa, för ikväll kommer Sara från Lse och hälsar på i ett par dagar. Första intrycket av lägenheten bör väl helst inte vara kaosartat… Sedan gick jag iväg till sjukan och satt med mormor en stund. Hon reagerar inte längre så mycket, rör bara lite försiktigt på sig ibland. Men det är skönt att bara få sitta hos henne en stund och hålla henne i handen. Älskade lilla mormor! Hon har alltid varit så snäll med allt och alla, aldrig sagt ett ont ord om någon. Jag var hos henne efter skolan varenda dag när jag var mindre, hon har alltid varit så snäll och omtänksam, och hade ett berg med go-fika redo. :) Jag kommer alltid att tänka på mormor med ett leende på läpparna.
Imorse väckte min älskade lilla hårboll mig med ivriga jamanden, så jag släpade mig från sängen till soffan för att hålla henne sällskap. Dock kände jag genast att det inte var färdigsovet, så jag slocknade ett par timmar till. Vid 12-tiden började vi vakna till båda två, men fortsatte att ta det ganska lugnt och såg mest tv och åt pommes. :)
När Moa for kände jag att jag var tvungen att städa, för ikväll kommer Sara från Lse och hälsar på i ett par dagar. Första intrycket av lägenheten bör väl helst inte vara kaosartat… Sedan gick jag iväg till sjukan och satt med mormor en stund. Hon reagerar inte längre så mycket, rör bara lite försiktigt på sig ibland. Men det är skönt att bara få sitta hos henne en stund och hålla henne i handen. Älskade lilla mormor! Hon har alltid varit så snäll med allt och alla, aldrig sagt ett ont ord om någon. Jag var hos henne efter skolan varenda dag när jag var mindre, hon har alltid varit så snäll och omtänksam, och hade ett berg med go-fika redo. :) Jag kommer alltid att tänka på mormor med ett leende på läpparna.
fredag 24 december 2010
Förunderlig jul
Det här har varit en riktigt konstig jul. Dagen både började och slutade på sjukhuset hos mormor. På morgonen var det mest tårar, men på kvällen var mormor lite piggare och hon är ju så söt att man inte kan låta bli att le.
Emellan sjukhusbesöken var det jullunch och blixtbesök av tomten. Sedan följde tappra (och lyckade) försök av mig pappa att ställa i ordning julbordet, trots att mamma, som vanligtvis är in charge, lämnade oss och åkte tillbaka till mormor. Någon slags jul blev det ju trots allt. Vi åt, såg Karl Bertil Jonssons julafton (för första gången, det var bra!), intog osunda mängder godis och spelade lite kort. Alfons verkade nöjd med tomtens besök och sina drivor med nya leksaker. Själv fick jag mest bara nyttiga klappar, men lika glad för det var jag. Jag har en känsla av att mer tekniska och fritidsbetonade prylar kommer att importeras från Amerikatt. Och om jag tar mig iväg på mellandagsrean ska jag investera mina julklappspengar i en platt-tv, tror jag.
Nu sen jag kom hem har jag också äntligen fått prata av mig lite med min älskling, som spenderat julen i vildmarken i Arkansas. Saknar Cam en massa sådana här dagar. :/ Aftonen avslutas nu i alla fall med lite kvalitetstid med min andra gulliga sambo, nämligen lill-kisse, som tyvärr har fått vara ensam mycket idag. Så nu ger jag mig för ikväll, jag hoppas att alla har haft en god jul!
Årets julklappsskörd (hittills):
Pengar
En kalender
Handdukar
Ett lakan
En mascara
Två tvättkorgar
Kent-skivor
Jul i Kapernaum-DVD
Presentkort på H&M
Ett Yoda-plåster ;)
En ljuslykta
En bok
Emellan sjukhusbesöken var det jullunch och blixtbesök av tomten. Sedan följde tappra (och lyckade) försök av mig pappa att ställa i ordning julbordet, trots att mamma, som vanligtvis är in charge, lämnade oss och åkte tillbaka till mormor. Någon slags jul blev det ju trots allt. Vi åt, såg Karl Bertil Jonssons julafton (för första gången, det var bra!), intog osunda mängder godis och spelade lite kort. Alfons verkade nöjd med tomtens besök och sina drivor med nya leksaker. Själv fick jag mest bara nyttiga klappar, men lika glad för det var jag. Jag har en känsla av att mer tekniska och fritidsbetonade prylar kommer att importeras från Amerikatt. Och om jag tar mig iväg på mellandagsrean ska jag investera mina julklappspengar i en platt-tv, tror jag.
Nu sen jag kom hem har jag också äntligen fått prata av mig lite med min älskling, som spenderat julen i vildmarken i Arkansas. Saknar Cam en massa sådana här dagar. :/ Aftonen avslutas nu i alla fall med lite kvalitetstid med min andra gulliga sambo, nämligen lill-kisse, som tyvärr har fått vara ensam mycket idag. Så nu ger jag mig för ikväll, jag hoppas att alla har haft en god jul!
Årets julklappsskörd (hittills):
Pengar
En kalender
Handdukar
Ett lakan
En mascara
Två tvättkorgar
Kent-skivor
Jul i Kapernaum-DVD
Presentkort på H&M
Ett Yoda-plåster ;)
En ljuslykta
En bok
torsdag 23 december 2010
Svart och vitt
Dan före julafton, och jag befinner mig enligt tradition i Näsliden på uppesittarkväll. Vi har ätit palt, klätt granen och spelat lite bingo. Julstämningen är fortfarande nowhere to be found. Mitt jullov hittills har varit alldeles jättebra och riktigt, riktigt otrevligt på samma gång. De otrevliga delarna har förstås att göra med mormor, som fortfarande är på sjukhuset och bara verkar bli sämre och sämre. Det är svårt att riktigt känna julglädjen när hon mår som hon gör. :/ Dessutom fick jag veta av min hyresvärd idag att min hyra höjts med 10%, utan någon egentlig förvarning... Det var heller ingen mysig julklapp.
Men julen ska ju vara en positiv högtid, och därför tänker jag försöka fokusera på det som varit bra. Min sista jobbardag var t.ex. jättetrevlig, då jag först fick åka snowboard (i perfekt, orörd pudersnö) och sedan avslutade terminen på julfesten som också var väldigt trevlig. Igår pluggade jag språkhistoria en stund med A-K och Johnny och sedan kom Marlene och hälsade på mig och sov över. Vi frossade i fruktsallad och såg Dr. Horrible som är lika bra varenda gång jag ser det. Idag när Marlene for hann jag med lite intervaller på gymmet (det kanske låter konstigt, men att springa är faktiskt något som bidrar till mitt goda humör!) och sedan har jag varit här i Näsliden med familjen. Nu ska jag krypa isäng med min bok La Vorágine som jag måste läsa ut och skriva en reflektion om innan nyår... Och imorgon, gentle readers, imorgon är det julafton!
Men julen ska ju vara en positiv högtid, och därför tänker jag försöka fokusera på det som varit bra. Min sista jobbardag var t.ex. jättetrevlig, då jag först fick åka snowboard (i perfekt, orörd pudersnö) och sedan avslutade terminen på julfesten som också var väldigt trevlig. Igår pluggade jag språkhistoria en stund med A-K och Johnny och sedan kom Marlene och hälsade på mig och sov över. Vi frossade i fruktsallad och såg Dr. Horrible som är lika bra varenda gång jag ser det. Idag när Marlene for hann jag med lite intervaller på gymmet (det kanske låter konstigt, men att springa är faktiskt något som bidrar till mitt goda humör!) och sedan har jag varit här i Näsliden med familjen. Nu ska jag krypa isäng med min bok La Vorágine som jag måste läsa ut och skriva en reflektion om innan nyår... Och imorgon, gentle readers, imorgon är det julafton!
måndag 20 december 2010
Tvåhundra
Tydligen är detta mitt tvåhundraförsta inlägg i bloggen. Så grattis till mig, eller nåt. Jag kan inte påstå att jag var medveten om detta igår, då jag skrev #200, men dock passade det ju bra att jag "firade" genom att byta design i samband med den stora händelsen. Och dessutom var det väl dags att göra jul på bloggen. 4th of July-looken hade ju hängt sig kvar sedan... ja, 4th of July. Så nu kommer det väl troligen att vara jul här till någon gång i maj åtminstone. ;) Jag gjorde i alla fall några ändringar idag, då jag inte blev riktigt nöjd med det jag la upp igår. Jag är inte riktigt nöjd nu heller, men färger, kontrast och mättnad kan man leka med i evighet utan att någonsin känna sig helt klar.
Hur som helst så har det varit en bra dag. På skolan är det ju ärligt talat ganska flummigt sista dagarna före jul. Jag spenderade hela förmiddagen med att styra upp städning av klassrum, korridorer och skåp. På eftermiddagen tog jag ut lite friskvårdstid och smet iväg till gymmet en stund. Sedan var det nämligen fullt upp resten av dagen. Julfestmöte, köttbullar hos mamma och pappa, 9-årskalas, kvalitetstid med största storasystern... och kl. 21 kom jag äntligen hem, precis i tid för att hinna prata bort en stund med lover boy innan han skulle iväg på jobbet.
Nu funderar jag faktiskt på att gå och lägga mig tidigt. Det är en lång arbetsdag imorgon, men så är den också årets sista. Det blir backen hela förmiddagen, och jag tror faktiskt att det kan bli ett och annat snowboardåk för min del. Fast det ska tydligen vara runt 20 minus, så det blir nog mycket tid inne i värmestugan också. Sedan är jag ledig till 18, då julfesten börjar. Och sådär vid 21-22 checkar jag ut och tar jullov. :)
Hur som helst så har det varit en bra dag. På skolan är det ju ärligt talat ganska flummigt sista dagarna före jul. Jag spenderade hela förmiddagen med att styra upp städning av klassrum, korridorer och skåp. På eftermiddagen tog jag ut lite friskvårdstid och smet iväg till gymmet en stund. Sedan var det nämligen fullt upp resten av dagen. Julfestmöte, köttbullar hos mamma och pappa, 9-årskalas, kvalitetstid med största storasystern... och kl. 21 kom jag äntligen hem, precis i tid för att hinna prata bort en stund med lover boy innan han skulle iväg på jobbet.
Nu funderar jag faktiskt på att gå och lägga mig tidigt. Det är en lång arbetsdag imorgon, men så är den också årets sista. Det blir backen hela förmiddagen, och jag tror faktiskt att det kan bli ett och annat snowboardåk för min del. Fast det ska tydligen vara runt 20 minus, så det blir nog mycket tid inne i värmestugan också. Sedan är jag ledig till 18, då julfesten börjar. Och sådär vid 21-22 checkar jag ut och tar jullov. :)
söndag 19 december 2010
Efterlysning
Har någon sett min julstämning? Hos mig är den i alla fall inte. Ikväll har jag lyssnat på julmusik, slagit in julklappar, julbakat och sett Trolltyg i Tomteskogen... Och ändå vill det sig inte riktigt. Och igår var jag ju faktiskt på uppesittarkväll och åt gröt, bland annat. Nu håller jag tummarna för att det vänder på torsdagkväll. Då ska jag i vanlig ordning bege mig till Näsliden för att koka knäck och klä granen. Det kan väl inte bli annat än juligt?
Idag hälsade jag på min mormor. Jag har inte skrivit något om det tidigare, för det känns mest bara jobbigt att tänka på... men mormor är sjuk, jättesjuk. Hon har cancer. Tidigare har hon legat inlagd växelvis i Umeå och Lycksele, men nu har hon äntligen fått komma "hem" till sjukstugan i Malå. Idag var första gången jag träffade henne sedan de upptäckte att hon var sjuk. Lilla mormor... det värsta tycker jag är att hon pratar om att hon ska vila mycket, för hon vill ju bli frisk snart... hon vet inte att det kommer hon inte att bli. :( Nej usch, det är för hemskt för att ens skriva om. Egentligen är det ju faktiskt bättre för henne att hon inte vet hur det är. :/
Idag hälsade jag på min mormor. Jag har inte skrivit något om det tidigare, för det känns mest bara jobbigt att tänka på... men mormor är sjuk, jättesjuk. Hon har cancer. Tidigare har hon legat inlagd växelvis i Umeå och Lycksele, men nu har hon äntligen fått komma "hem" till sjukstugan i Malå. Idag var första gången jag träffade henne sedan de upptäckte att hon var sjuk. Lilla mormor... det värsta tycker jag är att hon pratar om att hon ska vila mycket, för hon vill ju bli frisk snart... hon vet inte att det kommer hon inte att bli. :( Nej usch, det är för hemskt för att ens skriva om. Egentligen är det ju faktiskt bättre för henne att hon inte vet hur det är. :/
lördag 18 december 2010
Svårt att sova?
Då kan jag rekommendera en kurs från mästaren i avslappning, Kira Beda Lindholm-Derrick, även känd som skrutt-Berit:
fredag 17 december 2010
Bratislava
Nu har min rastlösa själ slagit till igen och tvingat mig att boka en liten resa. När jag såg att Ryanair flyger till Bratislava för 186 kr tur och retur kunde jag inte stå emot (att det tillkommer en administrativ avgift på 110 kr/väg undanhöll de förstås till sista sekunden). Det blir en vecka där under sportlovet, alltså i början av mars. Bratislava ligger dessutom jättenära både Wien (65 km) och Budapest (250 km) så det blir nog tre länder i en smäll. Cameron var lite orolig när han fick höra att jag bestämt mig för Slovakien, för han vet att jag har en förkärlek för vandrarhem och har sett en viss skräckfilm vid namn Hostel där amerikaner blir bortrövade från ett slovakiskt vandrarhem och ritualistiskt mördade. :p Men när jag lovade att beskydda honom blev han lugn igen. ;) Nu håller vi tummarna för att så många som möjligt blir inspirerade och följer med oss på Öststatsäventyr!
onsdag 15 december 2010
Ofrivillig busringning
Jag får psykbryt. Idag kom nya avier för hyran i januari-mars. Tror ni att Riksbyggen lyckades skriva rätt summa den här gången då? Ett inkassobrev och 529 telefonsamtal senare är svaret tydligen fortfarande nej. Kanske hoppas de att om de krånglar tillräckligt så blir jag tillslut less och slutar bråka. Sorry, men för 4500 kr om året kan jag bråka väldigt länge. Det blir till att ringa hyresvärden igen.
För att vara lite muntrare en stund så kan jag ju berätta att gårdagens julshopping var riktigt lyckad. Jag har nu inhandlat alla klappar utom mammas. Den brukar alltid vara lättast, men i år är den svår inte på grund av mamma själv utan för att affärerna inte behagar sälja den present som jag hade tänkt ut. I alla fall inte exakt rätt. Men de andra klapparna hittades, som sagt, och vi åt god thaimat och köpte en klänning till mig också så det var en riktigt trevlig dag.
En viss komik uppstod dessutom när Vanessas telefon felkopplade. Jag kanske ska börja från början. Vi körde Emmas bil, för hon hade varit snäll och lånat ut den. Tyvärr var bilen inte riktigt med på noterna, utan vägrade först starta i Malå och sedan igen i Skellefteå. Stefan, som fått igång den första gången, hade varit förutseende nog att skicka med startkablar. Alltså krävdes det bara en hjälpsam gubbe inne i parkeringshuset så var vi igång igen. Men eftersom vi inte hade någon som helst tillit till batteriet längre så stängde vi aldrig av bilen ute på Solbacken, utan Lovisa satt kvar medan jag och Vanessa sprang in på Ica Maxi.
Det började bli sent och vi var hungriga, så vi bestämde oss för att köpa lite yoghurt. Detta var anledningen till att vi ville ringa Lovisa, för att höra om hon också ville ha. Tyvärr felkopplade som sagt mobilen, så det slutade med att jag pratade med en tjej i 10-årsåldern som förståeligt nog inte fattade något alls. Hon tackade bestämt nej till yoghurt, och precis som jag höll på att förklara för Vanessa att det måste vara något fel med ljudet i mobilen för det lät som att jag pratade med ett barn ringde hon upp och undrade varför i hela friden vi ville veta om hon var sugen på en yoghurt en helt vanlig tisdagkväll. Vi höll förstås på att dö av skratt, och inte blev det bättre när tjejens storasyster ringde oss en halvtimme senare och undrade vad vi egentligen höll på med. :p
Väl hemma igen så blev det ett armpass på gymmet och sedan sängen. Idag har jag jobbat och så var det dags för julfestmöte igen. Det är inte lång tid kvar nu innan jullovet. Me like. :) Nu ska jag iväg och hälsa på syrran.
För att vara lite muntrare en stund så kan jag ju berätta att gårdagens julshopping var riktigt lyckad. Jag har nu inhandlat alla klappar utom mammas. Den brukar alltid vara lättast, men i år är den svår inte på grund av mamma själv utan för att affärerna inte behagar sälja den present som jag hade tänkt ut. I alla fall inte exakt rätt. Men de andra klapparna hittades, som sagt, och vi åt god thaimat och köpte en klänning till mig också så det var en riktigt trevlig dag.
En viss komik uppstod dessutom när Vanessas telefon felkopplade. Jag kanske ska börja från början. Vi körde Emmas bil, för hon hade varit snäll och lånat ut den. Tyvärr var bilen inte riktigt med på noterna, utan vägrade först starta i Malå och sedan igen i Skellefteå. Stefan, som fått igång den första gången, hade varit förutseende nog att skicka med startkablar. Alltså krävdes det bara en hjälpsam gubbe inne i parkeringshuset så var vi igång igen. Men eftersom vi inte hade någon som helst tillit till batteriet längre så stängde vi aldrig av bilen ute på Solbacken, utan Lovisa satt kvar medan jag och Vanessa sprang in på Ica Maxi.
Det började bli sent och vi var hungriga, så vi bestämde oss för att köpa lite yoghurt. Detta var anledningen till att vi ville ringa Lovisa, för att höra om hon också ville ha. Tyvärr felkopplade som sagt mobilen, så det slutade med att jag pratade med en tjej i 10-årsåldern som förståeligt nog inte fattade något alls. Hon tackade bestämt nej till yoghurt, och precis som jag höll på att förklara för Vanessa att det måste vara något fel med ljudet i mobilen för det lät som att jag pratade med ett barn ringde hon upp och undrade varför i hela friden vi ville veta om hon var sugen på en yoghurt en helt vanlig tisdagkväll. Vi höll förstås på att dö av skratt, och inte blev det bättre när tjejens storasyster ringde oss en halvtimme senare och undrade vad vi egentligen höll på med. :p
Väl hemma igen så blev det ett armpass på gymmet och sedan sängen. Idag har jag jobbat och så var det dags för julfestmöte igen. Det är inte lång tid kvar nu innan jullovet. Me like. :) Nu ska jag iväg och hälsa på syrran.
måndag 13 december 2010
Ögonblickslucia
Idag hade jag det stora nöjet att få bevittna ett Luciatåg på jobbet. Det började bra med fin solosång... följt av det kortaste traditionella tåget jag någonsin sett. De kom in till tonerna av Natten går tunga fjät, stod kvar och sjöng andra versen, började oa på den tredje och gick sedan ut. Allt detta ackompanjerat av lukten av bränt hår. :p
Sen var det dags för spansk och tysk matlagning nere på HK:n. Det gick smärtfritt, och paellan blev god om än aningen menlös. Tyska maten bestod av potatissallad och korv, inte riktigt min melodi. Sen serverades det efterrätt också, Crema catalana och Mozart Kugeln. Fast från och med gårdagens svullande (fika extreme för att markera slutet på allt fikande ett tag framöver) så var jag återhållsam. Och ikväll efter träningen (sprang 6km, cyklade 5) fikade jag protein, avokadodip och apelsin istället för godispåsen som låg i kylen och ropade på mig. :p
Imorgon ska jag, Vanessa och Lovisa dra en sväng till Skellet och julshoppa för fulla muggar. Jag jobbar tyvärr, men bara på förmiddagen. I'm very excite! Har visserligen inte så fasligt många klappar kvar att köpa, men lite shopping tackar jag aldrig nej till. :)
Ps. Det är snorkallt ute, cirkus 27 minusgrader. Det för fysiskt ont att vara ute längre än 3 minuter.
Sen var det dags för spansk och tysk matlagning nere på HK:n. Det gick smärtfritt, och paellan blev god om än aningen menlös. Tyska maten bestod av potatissallad och korv, inte riktigt min melodi. Sen serverades det efterrätt också, Crema catalana och Mozart Kugeln. Fast från och med gårdagens svullande (fika extreme för att markera slutet på allt fikande ett tag framöver) så var jag återhållsam. Och ikväll efter träningen (sprang 6km, cyklade 5) fikade jag protein, avokadodip och apelsin istället för godispåsen som låg i kylen och ropade på mig. :p
Imorgon ska jag, Vanessa och Lovisa dra en sväng till Skellet och julshoppa för fulla muggar. Jag jobbar tyvärr, men bara på förmiddagen. I'm very excite! Har visserligen inte så fasligt många klappar kvar att köpa, men lite shopping tackar jag aldrig nej till. :)
Ps. Det är snorkallt ute, cirkus 27 minusgrader. Det för fysiskt ont att vara ute längre än 3 minuter.
lördag 11 december 2010
Höjden av klantighet
Jag glömde köpa godis idag och det grämer mig. Tyvärr insåg jag inte mitt misstag förrän efter mataffärerna redan hade stängt. Visserligen är det inte så mycket längre till närmaste kiosk, men det har varit nattsvart ute sen 14.00 och termometern visar på -26... gotta love Norrland på vintern. Summan av kardemumman är iaf att mitt lördagsmys har bestått av en apelsin, då jag ju som tidigare nämnt även har tömt mitt kakaoförråd (och åt upp sista glassen igår). Det som inte är chokladigt, det är inte värt att baka, enligt min mening. Så ärligt talat så känner jag mig lite bitter. :p
fredag 10 december 2010
En episk historia
Hello helgen; min första som ensamstående. Det har börjat helt ok med Idolfinal (hoppas Minnah vinner bara för att jag har så väldigt, väldigt svårt för Jay), gos med katten och improviserad en-persons-kladdkaka (med o’boy som substitut för kakaon som jag glömt köpa). Imorgon tror jag dock att jag ska fly tystnaden och bege mig till Näsliden för att spendera en kväll med moder och fader.
Iofs är det betydligt tystare i Näsliden än vad det är här. Jag har faktiskt funderat på om min lättväckthet beror på miljöskador från min barndom. I åtminstone 12 års tid blev jag bortskämd med att det enda som hördes nattetid var vindens susande i skogen och något enstaka knäppande i väggen… Fast sen läste jag att lättväckthet beror på att man har långt mellan ”sömnspolarna”, dvs. – om jag förstod det rätt – att man inte har lika intensiva signaler i hjärnan när man drömmer och därför inte blir lika distraherad av sin sömn utan uppfattar uttryck utifrån bättre. Med andra ord blir det nog till att fortsätta med öronpropparna så länge jag bor inom ljudvågsavstånd från grannar, bilar och min egen lilla kissemjau.
I övrigt så kommer jag att måsta sitta och skriva ihop en plan för min c-uppsats i helgen, för den ska in på torsdag. Har bestämt mig för att byta ämne nu, då jag efter lite research-googlande för mitt tidigare ämne insåg att någon i Skövde redan skrivit ganska precis den uppsats jag hade tänkt mig att skriva… Nu är tanken att jag ska titta närmare på ett antal barnböcker från olika kulturer och undersöka om det finns skillnader i hur ämnet döden behandlas. Det kan nog bli intressant det med. Men ärligt talat önskar jag att jag hade gjort bort uppsatseländet redan. Jag fick antagningsbeskedet får våren idag också vilket påminde mig om att jag har en till c-uppsats som väntar runt hörnet…
Oh, förresten så var jag på PIM-seminarium igår och har nu fått ett diplom för att jag klarat av de 3 första uppgifterna. Yay me. Och idag gick jag och Anna-Karin och handlade för matlagningen vi ska göra med språkvalsgrupperna på måndag. Så sjukt skönt att det snart är jul! Sista veckorna borde inte bli allt för ansträngande, och jullovet ska bli så fantastiskt skönt. I need a break.
Förresten så måste jag, även om det här inlägget håller på att nå mastodontstatus, också tillägga att jag nu har en liten tanke på att kanske gå en översättarutbildning till hösten. Det är inget definitivt, jag vet inte hur det blir med jobb här och är inte ens säker på att det är den utbildningen jag i slutändan vill gå… men jag har i alla fall ställt mig i bostadskö nu i Göteborg utöver den jag redan stod i, i Lund. Så kanske, bara kanske, blir det en sörlänning av mig inom en inte allt för avlägsen framtid.
Nej, nu har jag svamlat nog. Nu ska jag vända min uppmärksamhet mot upplösningen av Idol, och säger hejdå med denna bild:
Iofs är det betydligt tystare i Näsliden än vad det är här. Jag har faktiskt funderat på om min lättväckthet beror på miljöskador från min barndom. I åtminstone 12 års tid blev jag bortskämd med att det enda som hördes nattetid var vindens susande i skogen och något enstaka knäppande i väggen… Fast sen läste jag att lättväckthet beror på att man har långt mellan ”sömnspolarna”, dvs. – om jag förstod det rätt – att man inte har lika intensiva signaler i hjärnan när man drömmer och därför inte blir lika distraherad av sin sömn utan uppfattar uttryck utifrån bättre. Med andra ord blir det nog till att fortsätta med öronpropparna så länge jag bor inom ljudvågsavstånd från grannar, bilar och min egen lilla kissemjau.
I övrigt så kommer jag att måsta sitta och skriva ihop en plan för min c-uppsats i helgen, för den ska in på torsdag. Har bestämt mig för att byta ämne nu, då jag efter lite research-googlande för mitt tidigare ämne insåg att någon i Skövde redan skrivit ganska precis den uppsats jag hade tänkt mig att skriva… Nu är tanken att jag ska titta närmare på ett antal barnböcker från olika kulturer och undersöka om det finns skillnader i hur ämnet döden behandlas. Det kan nog bli intressant det med. Men ärligt talat önskar jag att jag hade gjort bort uppsatseländet redan. Jag fick antagningsbeskedet får våren idag också vilket påminde mig om att jag har en till c-uppsats som väntar runt hörnet…
Oh, förresten så var jag på PIM-seminarium igår och har nu fått ett diplom för att jag klarat av de 3 första uppgifterna. Yay me. Och idag gick jag och Anna-Karin och handlade för matlagningen vi ska göra med språkvalsgrupperna på måndag. Så sjukt skönt att det snart är jul! Sista veckorna borde inte bli allt för ansträngande, och jullovet ska bli så fantastiskt skönt. I need a break.
Förresten så måste jag, även om det här inlägget håller på att nå mastodontstatus, också tillägga att jag nu har en liten tanke på att kanske gå en översättarutbildning till hösten. Det är inget definitivt, jag vet inte hur det blir med jobb här och är inte ens säker på att det är den utbildningen jag i slutändan vill gå… men jag har i alla fall ställt mig i bostadskö nu i Göteborg utöver den jag redan stod i, i Lund. Så kanske, bara kanske, blir det en sörlänning av mig inom en inte allt för avlägsen framtid.
Nej, nu har jag svamlat nog. Nu ska jag vända min uppmärksamhet mot upplösningen av Idol, och säger hejdå med denna bild:
tisdag 7 december 2010
Tråkbord
Idag var det dags för julbord med jobbet. Jag laddade upp ordentligt genom att springa 8 km innan. Jag tänkte att på så vis skulle jag bli hungrigare och kunna njuta mer. Punkt ett lyckades jag med, jag var vrålhungrig när det äntligen var dags att äta. Men njutningen… tja, den uteblev. Egentligen borde jag ha förstått det, för jag blir alltid besviken på julbord. Det är verkligen ingenting för mig, fiskhatare som jag är. Just detta julbord var dock lite extra trist, för trots att det fanns en del goda kötträtter så blev det ganska meningslöst när det inte fanns någon sås och inte heller någon sallad. Och kokt potatis har heller aldrig varit någon favorit. Proteinrikt blev det iaf, och lussebullen till efterrätt var god. Men till nästa julbord önskar jag mig ett nytillskott i form av indisk kyckling. :p
måndag 6 december 2010
Gräsänkan och kåtkatten
Ibland är det otroligt praktiskt att vara kort. Jag fyndade nya jeans på H&Ms barnavdelning för 199 kr. Yeah baby. Hittade ett par leggings också, men inga skor. Sedan körde jag hem, ensam i den mörka vinternatten (eller, jag var hemma kl. 18... men mörkt var det i alla fall) och förfärades längs vägen av hur fruktansvärt idiotiska vissa bilförare är. Två skräckexempel är 1) bilen som körde bakom mig way too close for comfort med helljusen på i typ 3 mil och 2) bilen som körde om mig på en 90-väg för att sedan bromsa ner till 70 följt av svordomar från min sida... och sedan bromsade den ner till 40 innan den slutligen ökade farten igen, bara för att sedan svänga av på en sidoväg. Gaaah. Jobbigt att stöta på sådana solklara fall av idioti när man dessutom är benägen till road rage.
När jag kom hem möttes jag i alla fall i dörren av en mysig välkomstkommitté, nämligen mitt spinnande lilla pälsmonster till katt. Hon var otroligt sällskapssjuk och gosig, vilket jag tolkade som ett tecken på att hon saknat mig. Men ack vad jag bedrog mig. Extra kelig + extra pratsam + väldigt skumt luktande kiss... min lilla Berit är i löpen. Egentligen är hon ganska trevlig, för hon vill hela tiden vara i närheten av mig och är mycket gosigare än vanligt. Men kisslukten är inte så kul. Och jag läste på internet att innekatter kan komma i löpen ganska ofta, och att vissa av dem börjar skvättkissa lite här och var... dessutom var det inte alls så charmigt med parningsropen hon gav ifrån sig utanför min sovrumsdörr kl. 5 imorse. Så inom en snar framtid blir det nog till att kontakta veterinären. Synd bara att det är så himla dyrt att kastrera honkatter. :/ Ytterligare en julklappsidé kanske? Undrar isf hur man skriver rim till en sådan present. :p
Något annat jag har kommit på som vore bra att få av tomten är en resa till Stockholm. Eller tre. Och själv har jag inte alls kommit igång med julklappsköpandet än. Jag hoppas på att kunna ta mig till Skellefteå någon gång snart, annars vet jag inte hur det ska gå.
Nu ska jag alldeles strax iväg och träna (välbehövligt, efter helgens stillasittande godisorgie) men först ska jag skypea en stund med Cam som nu befinner sig helskinnad hemma hos sin moder i Dumas.
När jag kom hem möttes jag i alla fall i dörren av en mysig välkomstkommitté, nämligen mitt spinnande lilla pälsmonster till katt. Hon var otroligt sällskapssjuk och gosig, vilket jag tolkade som ett tecken på att hon saknat mig. Men ack vad jag bedrog mig. Extra kelig + extra pratsam + väldigt skumt luktande kiss... min lilla Berit är i löpen. Egentligen är hon ganska trevlig, för hon vill hela tiden vara i närheten av mig och är mycket gosigare än vanligt. Men kisslukten är inte så kul. Och jag läste på internet att innekatter kan komma i löpen ganska ofta, och att vissa av dem börjar skvättkissa lite här och var... dessutom var det inte alls så charmigt med parningsropen hon gav ifrån sig utanför min sovrumsdörr kl. 5 imorse. Så inom en snar framtid blir det nog till att kontakta veterinären. Synd bara att det är så himla dyrt att kastrera honkatter. :/ Ytterligare en julklappsidé kanske? Undrar isf hur man skriver rim till en sådan present. :p
Något annat jag har kommit på som vore bra att få av tomten är en resa till Stockholm. Eller tre. Och själv har jag inte alls kommit igång med julklappsköpandet än. Jag hoppas på att kunna ta mig till Skellefteå någon gång snart, annars vet jag inte hur det ska gå.
Nu ska jag alldeles strax iväg och träna (välbehövligt, efter helgens stillasittande godisorgie) men först ska jag skypea en stund med Cam som nu befinner sig helskinnad hemma hos sin moder i Dumas.
lördag 4 december 2010
Bye Bye Love
Nu har jag vinkat av Kamerun på busstationen. Han har en härlig resa framför sig, först buss till Estocolmo och så flyg vidare till Amerikatt. Klockan kommer vara nästan 6 på måndag morgon svensk tid innan han landar i Memphis. Jag kommer förstås att sakna honom, men faktiskt kändes det inte så hemskt att säga hejdå. Vad är väl en månad? Och speciellt december månad. Time flies.
Idag hade jag "bara" spanska i 8 timmar. Det var lite mer lagom. Pratade med min handledare om C-uppsatsen också, men jag vet inte om jag blev så mycket klokare av det. Fast nu har jag i alla fall fått en lista med böcker som andra elever som skrivit översättningsuppsatser har använt som källor. Men urk, när ska jag få tid att faktiskt skriva eländet? Ledighet under jullovet kan jag ju drömma om.
Imorgon ska jag dra en sväng på Strömpilen innan jag beger mig hemåt. Detta under förevändning* att julshoppa, fast troligtvis kommer jag mest handla till mig själv. Även om jag egentligen inte har råd med sådan lyx. :p Men jag skulle verkligen behöva ett par vinterskor. Och ett par nya jeans. Jag gjorde ett tappert försök att lappa de gamla favoriterna ytterligare en gång... men det finns en gräns även för mina trollkonster.
Nu ska jag lägga bort datoret och umgås med broder en stund. Sen ska det bli oooh så skönt att sova. Och att inte ha någonstans att infinna sig kl. 8 imorgon.
*Varför i hela friden finns inte ordet pretens på svenska? Jag tyckte det lät jättebra.
Idag hade jag "bara" spanska i 8 timmar. Det var lite mer lagom. Pratade med min handledare om C-uppsatsen också, men jag vet inte om jag blev så mycket klokare av det. Fast nu har jag i alla fall fått en lista med böcker som andra elever som skrivit översättningsuppsatser har använt som källor. Men urk, när ska jag få tid att faktiskt skriva eländet? Ledighet under jullovet kan jag ju drömma om.
Imorgon ska jag dra en sväng på Strömpilen innan jag beger mig hemåt. Detta under förevändning* att julshoppa, fast troligtvis kommer jag mest handla till mig själv. Även om jag egentligen inte har råd med sådan lyx. :p Men jag skulle verkligen behöva ett par vinterskor. Och ett par nya jeans. Jag gjorde ett tappert försök att lappa de gamla favoriterna ytterligare en gång... men det finns en gräns även för mina trollkonster.
Nu ska jag lägga bort datoret och umgås med broder en stund. Sen ska det bli oooh så skönt att sova. Och att inte ha någonstans att infinna sig kl. 8 imorgon.
*Varför i hela friden finns inte ordet pretens på svenska? Jag tyckte det lät jättebra.
fredag 3 december 2010
Mör
Efter 10 timmar av spanska C känns min hjärna mest som ett mos. Det är långa, intensiva dagar... men väldigt kul och inspirerande samtidigt. Dessutom måste jag säga att jag är imponerad av mina egna skills vad gäller att hitta i Umeå. Jag tog mig hit till Holmsund igår och fram och tillbaka till universitetet idag utan problem. Så yay me! Jag och Cam bor alltså hos brorsan medan vi är här, om jag nu inte hade skrivit det förut. Jag fick mig just ett ordentligt näsnyp av lille brorsonen Melvin, som inte alls tyckte om att jag höll i honom med mina isbitar till händer. Härligt.
Nu måste jag gå och äta något. Jag har druckit sådana mängder kaffe idag att jag inte alls är hungrig, men i och med att det snart har gått 8 timmar sedan jag åt sist så tror jag att det vore en bra idé att fylla på i magen ändå.
Nu måste jag gå och äta något. Jag har druckit sådana mängder kaffe idag att jag inte alls är hungrig, men i och med att det snart har gått 8 timmar sedan jag åt sist så tror jag att det vore en bra idé att fylla på i magen ändå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)